Vad är Plusgiro?

Plusgirot är en tjänst som ägs av banken Nordea och som erbjuder säkra betalningar, likt Bankgiro men som istället är ett samarbete av flera svenska storbanker exklusive Nordea. De två olika systemen erbjuder samma typ av tjänst – en betalningstjänst för betalningar mellan gireringskonton som ger företaget möjligheten att slippa uppge sitt bankkontonummer.

Innehållsförteckning

Vad är fördelarna med Plusgiro?

Det är både snabbare och smidigare att föra över pengar via bankgiro eller Plusgiro istället för att göra vanliga överföringar med bankkontonumret och transaktionen genomförs inom ett dygn medan normala banköverföringar med bankkontonummer brukar ta upp till 3 bankdagar – beroende på om det rör sig om överföringar mellan olika banker eller mellan samma bank. Plusgiro går att använda vid betalningar till och från utlandet men det vanligaste är att det sker betalningar mellan svenska konton. Alla transaktioner som sker via Plusgirot kan man få en översikt över inne på sin internet- eller mobilbank.

Får privatpersoner använda Plusgiro?

Från år 2015 får Plusgirot endast användas företagare och inte av privatpersoner vilket var tillåtet dessförinnan. Plusgirot underlättar samtliga former av betalningar till och från ett företag och är ett mycket smidigt och säkert sätt för ett företag att överföra och ta emot betalningar från andra företag eller från privatpersoner. Man får dessutom en full översikt över transaktionerna till och från kontot vilket innebär att man kan kontrollera att överföringen genomförts, att mottagaren har mottagit rätt belopp och dessutom precis vilken tidpunkt transaktionen genomfördes. För ett företag innebär det även ett säkrare sätt att motta betalningar när företaget slipper uppge sitt kontonummer utan istället kan uppge plusgirotnumret som i sin tur leder till bankkontot. Att använda plusgiro eller bankgiro som betaltjänst bidrar också till ett mer professionellt intryck då det blivit standard för stora och väletablerade företag att använda sig av betaltjänsterna.

Vad är Plusgiro? | Din Bokföring

Hur skaffar man Plusgiro?

För att som företag erhålla ett Plusgironummer måste man skicka en ansökan till Nordea. Detta kan man göra inne på Nordeas hemsida och väljer då ”Företagstjänster”. Plusgirokontot utgör Nordeas Företagspaket och är deras erbjudande till företagskunder. När man väl har ett plusgironummer får man även tillgång till Nordeas mobil- och internetbank och man har dessutom möjlighet att koppla bank- eller företagskort till kontot. Tilläggstjänsterna som betalas årsvis varierar i pris och fullständiga priser finns på Nordeas hemsida. Att betala till ett Plusgirokonto som privatperson är alltid kostnadsfritt. Förutom vanliga Postgiro-konton finns även så kallade 90-konton vilka får användas av verksamheter som samlar in pengar främst till välgörenhet och för att som insamlingsverksamhet tilldelas ett sådant nummer måste man uppfylla en hel del kriterier och genomgå kontroller utförda av Stiftelsen för insamlingskontroll.

Hur startades Plusgiro?

Plusgirot startades redan i början av 1900-talet och kallades då för Postgirot. Då var det en del av Postsparbanken och hade som syfte att tillgodose behovet av en mer effektiv och till och med kontantfri betalningstjänst i samhället – med inspiration från andra Europeiska länder. Sedan 90-talet innehar postgirot rättigheten att förse företag med betalningskredit och även frihet när det kommer till att bestämma räntan till postgirokontona. Under 1990-talet blev internetbetalningar möjliga vilket innebar en stor förändring av betaltjänster precis som när Eurogirot på 1990-talet infördes inom EU och Postgirot var delaktiga och så småningom blev Postgirot till Postgirot Bank. I början av 2000-talet slogs Nordea Bank ihop med Postgirot och i mitten av 00-talet bytte man namn till Plusgirot.

 

Beskrivning
Använd denna mall vid gåva av fastighet för att enkelt göra i ordning gåvobrevet som måste upprättas för giltigheten av överlåtelsen. Se även bilagan i PDF-format som beskriver riktlinjerna kring ifyllnad av gåvobrevet och förklarar vilken information som ska finnas i respektive ruta. Överlåtande av en fastighet i form av en gåva kan exempelvis ske inom ett äktenskap och då fungerar mallen utmärkt.
Nedan uppgifter är obligatoriska för gåvobrevets giltighet:
Officiell beteckning av fastigheten (registerbeteckningen) t.ex. Gävle Österhamn 1:18).
Tillträdesdag (detta behövs för att gåvotagaren ska kunna söka lagfart).
I de fall gåvan ska delas mellan flera gåvotagare behöver den andel varje gåvotagare tar emot finnas i gåvobrevet i bråkdels form och INTE i procentform (t.ex. 1/5). Detta gäller även om två personer delar på fastigheten med en halva var.
Samtliga givares och gåvotagarens underskrifter
Namnteckning från två vittnen som bevittnat gåvogivarens/gåvogivarnas underskrifter
I de fall en gåvogivare är gift och fastigheten är giftorättsgods eller om fastigheten är givarens enskilda egendom p.g.a. äktenskapsförord men makarnas gemensamma bostad måste den andre maken samtycka till gåvan skriftligen, förslagsvis direkt i gåvobrevet. Fastighetsöverlåtelser måste registreras genom ansökan om lagfart hos Lantmäteriet och till ansökan behöver gåvobrevet i original samt en bestyrkt kopia bifogas. I de fall gåvan sker inom ett äktenskap mellan makar behöver överlåtelsen registreras i Äktenskapsregistret hos Skatteverket, innan lagfart kan beviljas. Gåvobrevet ska då bifogas till Skatteverket i original (utan kopior) och varje make/maka behöver registrera vilket totalt blir två registreringar.

Beskrivning
För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättas skriftligt och denna mall kan användas för att upprätta följande typer av testamente:
Testamente 1: Inbördes testamente mellan makar med särkullbarn
Testamente 2: Inbördes testamente mellan makar med gemensamma barn och särkullbarn
Testamente 3: Inbördes testamente mellan sambor
Testamente 4: Testamente av ensamstående
Testamente 5: Testamente till förmån för bröstarvinge
Testamente 6: Testamente till förmån för en organisation
Testamente 7: Testamente med legat
För att förenkla utformningen av testamentet medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till
Om testamente
Eftersom ett testamente ska tillämpas först när testatorn är avliden är det svårt att bevisa vad dennes vilja var om testamentet inte upprättats skriftligt vilket är anledningen till att detta är ett krav för giltighet av testamente. Detta innebär dessutom att testamentet är den enda riktiga hjälpen i beslut om hur kvarlåtenskapen ska fördelas och därför är det viktigt att man uttrycker sig så tydligt som möjligt så att det inte råder några tvivel på vad det är man menar när förordnandet ska verkställas.
I slutet av testamentet ska testatorns underskrift i bläck med beständig skrift finnas och det är viktigt att testamentet är daterat så att det lätt kan urskiljas som det senaste upprättade testamentet och därför det giltiga (om det skulle finnas flera). Det går även bra att upprätta det senaste testamentet som ett tillägg (det måste framgå att det är ett tillägg) till ett tidigare testamente och i sådana fall gäller fortfarande det äldre testamentet bortsett från de ändringar som har gjorts i och med tillägget (på de punkterna gäller istället det nya testamentet). I de fall testatorns psykiska hälsa var påverkad och varierade över tiden är datumet dessutom viktigt för att i efterhand kunna bedöma stabiliteten i det psykiska tillståndet vid tidpunkten för upprättandet och därmed att testatorn var ”vid sina sinnens fulla bruk och med fullt och sunt förstånd”.
För giltighet av testamentet krävs att:
det är bevittnat av (minst) 2 (två) personer
vittnena inte är bland de närmsta anhöriga till testator
vittnena är behöriga (dvs inte är underåriga eller psykiskt störda)
vittnena inte är jäviga (d.v.s. inte har ett eget intresse för det som står i testamentet samt inte är omnämnda i testamentet)
Viktigt att tänka på är att det endast är originalet (underskrivet och bevittnat) som är rättsligt giltigt och att kopior alltså inte gäller. Det kan därför vara bra att upprätta ett flertal, identiska original som bevittnas och undertecknas samt dateras till samma datum.

Beskrivning
Anvisningar till mallen Framtidsfullmakt
Använd denna mall för att underlätta utformningen och upprättandet av en juridiskt korrekt framtidsfullmakt. Med mallen medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till. Mallen finns i fyra versioner och varje mall har plats för upp till fyra fullmaktshavare i de fall man önskar ge flera personer framtidsfullmakt.
Om framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt är en form av ställföreträdarskap för personer över 18 år (tillsammans med god man och förvaltarskap). Den används för att en annan person ska ha rätt att sköta dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du själv inte längre är förmögen att sköta detta själv p.g.a. sjukdom eller liknande. I förtid kan du alltså utse en person som kan fatta denna typ av beslut för din räkning, i det fall du skulle bli oförmögen till att sköta det själv, och det är detta som kännetecknar en framtidsfullmakt och skiljer den från en vanlig fullmakt då denna alltså träder i kraft vid en obestämd tidpunkt i framtiden.
Framtidsfullmaktens giltighet
För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs det att den upprättas skriftligt, att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk och att fullmaktsgivarens underskrift (eller intyg till sin underskrift) bevittnas av två personer samtidigt. Dessa två vittnen måste vara behöriga vilket innebär att de inte får vara underåriga, psykiskt störda eller anhöriga till fullmaktsgivaren.
Fullmaktshavare
I princip vilken person eller vilka personer som helst kan utses till fullmaktshavare i en framtidsfullmakt. Man har även valet att utse flera fullmaktshavare att sköta olika angelägenheter exempelvis ekonomiska eller personliga.
Framtidsfullmaktens giltighetstid
Framtidsfullmakten träder i kraft när fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att sköta sina angelägenheter eller fatta beslut själv. Fullmaktsgivaren kan dock villkora ikraftträdandet med en prövning i tingsrätt av dennes hälsotillstånd och även fullmaktshavaren kan begära att få frågan prövad av domstol. Fullmaktsgivaren har rätt att återkalla fullmakten och den upphör gälla automatiskt om denne får en förvaltare eller god man.
Kontroll av fullmakthavarens verksamhet
I och med framtidsfullmakten har fullmaktshavaren en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till fullmaktsgivaren och fullmaktsgivaren kan i förväg (i framtidsfullmakten) utse en person som ska granska fullmakthavarens verksamhet och som har rätt att erbjuda att uppdraget redovisas. I de fall ingen person har utsetts i framtidsfullmakten som rätthavande av granskning går denna rätt till make, sambo eller närmaste släkting till fullmaktsgivaren. En sådan rätt har även överförmyndaren som även kan besluta om helt eller delvist upphörande av framtidsfullmakten om denna missbrukats av fullmaktshavaren.