Vad innebär Sjukförsäkring?

Som skydd för anställda vid sjukdom och därmed inkomstbortfall finns en allmän sjukförsäkring som garanterar 80 % av inkomsten från och med den andra sjukdagen. Den första dagen av en sjukdomsperiod ger ingen ersättning, varken lön eller sjuklön, och kallad för karensdag. Den allmänna sjukförsäkringen finns till för att så många arbetstagare som möjligt ska ha råd att sjukanmäla sig vid sjukdom och innebär en trygghet för alla anställda i Sverige då den anställde vet att man trots sjukdom får 80% av sin ordinarie lön och dessutom ersättning vid långtidssjukskrivning.

Innehållsförteckning

Vad är fördelen med att teckna en privat sjukförsäkring?

En arbetstagare som har tecknat en privat sjukförsäkring och alltså har ett ytterligare skydd utöver den allmänna sjukförsäkringen, kan få en högre ersättning vid eventuell sjukdom. Tillsammans kan de två försäkringarna täcka ungefär 90 % av ordinarie lön medan en anställd som endast har den allmänna sjukförsäkringen endast har 80% av sin lön garanterad vid sjukfrånvaro. Att ha tecknat en privat sjukförsäkring utöver den allmänna är framförallt fördelaktigt vid långtidssjukskrivning då en nedsatt inkomst märks extra mycket och kan gå ut över vardagslivet.

Vad innebär Sjukförsäkring? | Din Bokföring

Vad betalar företaget för sjukersättning?

Av en sjukperiod är det de 14 första dagarna som en sjuklön betalas ut av arbetsgivaren, bortsett från den allra första dagen som är en s.k. karensdag då ingen ersättning alls betalas ut varken i form av sjuklön eller vanlig lön. Oavsett längden på sjukperioden är det dock endast en karensdag som gäller. Sjuklönen betalas ut av arbetsgivaren och det är dennes skyldighet att registrera och kunna redovisa att sjuklönen har betalats ut.

Vad gäller vid återinsjuknande?

I det fall arbetstagaren blir sjuk inom 5 kalenderdagar efter den sista sjukdagen av en sjukperiod så kommer återinsjukandedagen räknas till föregående sjukperiod och därmed inte innebära en ny karensdag.

Exempel: En anställd är sjuk tisdag och onsdag en vecka. Tisdagen är en karensdag och ingen sjuklön betalas ut. På onsdagen betalas sjuklön ut i form av 80% av ordinarie lön. Den anställde är tillbaka på arbetet på torsdagen och jobbar veckan ut men insjuknar igen på måndagen, 4 dagar efter den första arbetsdagen efter förra sjukperioden. Måndagen räknas då inte som en karensdag utan den nya sjukperioden räknas till den föregående.

Vad ska man som arbetsgivare tänka på vid tecknande av sjukförsäkring?

En arbetsgivare har möjligheten att teckna en sjukförsäkring för sina anställda för att ge dessa ett bra skydd vid eventuell sjukdom. Många valmöjligheter finns och som arbetsgivare bör man se över vad man önskar erbjuda sina anställda vid sjukfrånvaro samt hur stort företaget är sett till antal anställda. För större företag finns nämligen alternativet att teckna en gruppförsäkring vilket får ned kostnaden per anställd.

Vad är viktigast att veta om sjukförsäkringar?

–          Den allmänna sjukförsäkringen ger 80 % av ordinarie lön från den andra sjukdagen, upp till en viss gräns (särskilda regler gäller för höginkomsttagare)

–          Från och med dag 15 av sjukperioden betalas en sjukersättning ut av Försäkringskassan istället för sjuklön av arbetsgivaren

Beskrivning
Använd denna mall vid gåva av fastighet för att enkelt göra i ordning gåvobrevet som måste upprättas för giltigheten av överlåtelsen. Se även bilagan i PDF-format som beskriver riktlinjerna kring ifyllnad av gåvobrevet och förklarar vilken information som ska finnas i respektive ruta. Överlåtande av en fastighet i form av en gåva kan exempelvis ske inom ett äktenskap och då fungerar mallen utmärkt.
Nedan uppgifter är obligatoriska för gåvobrevets giltighet:
Officiell beteckning av fastigheten (registerbeteckningen) t.ex. Gävle Österhamn 1:18).
Tillträdesdag (detta behövs för att gåvotagaren ska kunna söka lagfart).
I de fall gåvan ska delas mellan flera gåvotagare behöver den andel varje gåvotagare tar emot finnas i gåvobrevet i bråkdels form och INTE i procentform (t.ex. 1/5). Detta gäller även om två personer delar på fastigheten med en halva var.
Samtliga givares och gåvotagarens underskrifter
Namnteckning från två vittnen som bevittnat gåvogivarens/gåvogivarnas underskrifter
I de fall en gåvogivare är gift och fastigheten är giftorättsgods eller om fastigheten är givarens enskilda egendom p.g.a. äktenskapsförord men makarnas gemensamma bostad måste den andre maken samtycka till gåvan skriftligen, förslagsvis direkt i gåvobrevet. Fastighetsöverlåtelser måste registreras genom ansökan om lagfart hos Lantmäteriet och till ansökan behöver gåvobrevet i original samt en bestyrkt kopia bifogas. I de fall gåvan sker inom ett äktenskap mellan makar behöver överlåtelsen registreras i Äktenskapsregistret hos Skatteverket, innan lagfart kan beviljas. Gåvobrevet ska då bifogas till Skatteverket i original (utan kopior) och varje make/maka behöver registrera vilket totalt blir två registreringar.

Beskrivning
För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättas skriftligt och denna mall kan användas för att upprätta följande typer av testamente:
Testamente 1: Inbördes testamente mellan makar med särkullbarn
Testamente 2: Inbördes testamente mellan makar med gemensamma barn och särkullbarn
Testamente 3: Inbördes testamente mellan sambor
Testamente 4: Testamente av ensamstående
Testamente 5: Testamente till förmån för bröstarvinge
Testamente 6: Testamente till förmån för en organisation
Testamente 7: Testamente med legat
För att förenkla utformningen av testamentet medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till
Om testamente
Eftersom ett testamente ska tillämpas först när testatorn är avliden är det svårt att bevisa vad dennes vilja var om testamentet inte upprättats skriftligt vilket är anledningen till att detta är ett krav för giltighet av testamente. Detta innebär dessutom att testamentet är den enda riktiga hjälpen i beslut om hur kvarlåtenskapen ska fördelas och därför är det viktigt att man uttrycker sig så tydligt som möjligt så att det inte råder några tvivel på vad det är man menar när förordnandet ska verkställas.
I slutet av testamentet ska testatorns underskrift i bläck med beständig skrift finnas och det är viktigt att testamentet är daterat så att det lätt kan urskiljas som det senaste upprättade testamentet och därför det giltiga (om det skulle finnas flera). Det går även bra att upprätta det senaste testamentet som ett tillägg (det måste framgå att det är ett tillägg) till ett tidigare testamente och i sådana fall gäller fortfarande det äldre testamentet bortsett från de ändringar som har gjorts i och med tillägget (på de punkterna gäller istället det nya testamentet). I de fall testatorns psykiska hälsa var påverkad och varierade över tiden är datumet dessutom viktigt för att i efterhand kunna bedöma stabiliteten i det psykiska tillståndet vid tidpunkten för upprättandet och därmed att testatorn var ”vid sina sinnens fulla bruk och med fullt och sunt förstånd”.
För giltighet av testamentet krävs att:
det är bevittnat av (minst) 2 (två) personer
vittnena inte är bland de närmsta anhöriga till testator
vittnena är behöriga (dvs inte är underåriga eller psykiskt störda)
vittnena inte är jäviga (d.v.s. inte har ett eget intresse för det som står i testamentet samt inte är omnämnda i testamentet)
Viktigt att tänka på är att det endast är originalet (underskrivet och bevittnat) som är rättsligt giltigt och att kopior alltså inte gäller. Det kan därför vara bra att upprätta ett flertal, identiska original som bevittnas och undertecknas samt dateras till samma datum.

Beskrivning
Anvisningar till mallen Framtidsfullmakt
Använd denna mall för att underlätta utformningen och upprättandet av en juridiskt korrekt framtidsfullmakt. Med mallen medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till. Mallen finns i fyra versioner och varje mall har plats för upp till fyra fullmaktshavare i de fall man önskar ge flera personer framtidsfullmakt.
Om framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt är en form av ställföreträdarskap för personer över 18 år (tillsammans med god man och förvaltarskap). Den används för att en annan person ska ha rätt att sköta dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du själv inte längre är förmögen att sköta detta själv p.g.a. sjukdom eller liknande. I förtid kan du alltså utse en person som kan fatta denna typ av beslut för din räkning, i det fall du skulle bli oförmögen till att sköta det själv, och det är detta som kännetecknar en framtidsfullmakt och skiljer den från en vanlig fullmakt då denna alltså träder i kraft vid en obestämd tidpunkt i framtiden.
Framtidsfullmaktens giltighet
För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs det att den upprättas skriftligt, att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk och att fullmaktsgivarens underskrift (eller intyg till sin underskrift) bevittnas av två personer samtidigt. Dessa två vittnen måste vara behöriga vilket innebär att de inte får vara underåriga, psykiskt störda eller anhöriga till fullmaktsgivaren.
Fullmaktshavare
I princip vilken person eller vilka personer som helst kan utses till fullmaktshavare i en framtidsfullmakt. Man har även valet att utse flera fullmaktshavare att sköta olika angelägenheter exempelvis ekonomiska eller personliga.
Framtidsfullmaktens giltighetstid
Framtidsfullmakten träder i kraft när fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att sköta sina angelägenheter eller fatta beslut själv. Fullmaktsgivaren kan dock villkora ikraftträdandet med en prövning i tingsrätt av dennes hälsotillstånd och även fullmaktshavaren kan begära att få frågan prövad av domstol. Fullmaktsgivaren har rätt att återkalla fullmakten och den upphör gälla automatiskt om denne får en förvaltare eller god man.
Kontroll av fullmakthavarens verksamhet
I och med framtidsfullmakten har fullmaktshavaren en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till fullmaktsgivaren och fullmaktsgivaren kan i förväg (i framtidsfullmakten) utse en person som ska granska fullmakthavarens verksamhet och som har rätt att erbjuda att uppdraget redovisas. I de fall ingen person har utsetts i framtidsfullmakten som rätthavande av granskning går denna rätt till make, sambo eller närmaste släkting till fullmaktsgivaren. En sådan rätt har även överförmyndaren som även kan besluta om helt eller delvist upphörande av framtidsfullmakten om denna missbrukats av fullmaktshavaren.