Semesterersättning

Om en anställd inte får arbeta upp semesterdagar från sin arbetsgivaren brukar den anställda istället få extra kontanta medel i form av en semesterersättning, som då ersätter semesterdagarna. Det spelar ingen roll vilken typ av anställningsform den anställda har alla är omfattade av semesterlönelagen. Som arbetstagare tjänar man vanligtvis in sin semester mellan 1 april till 31 mars året innan man kan ta ut den. Den beräknas alltså på hur mycket man jobbat mellan 1 april 2020 och 31 mars 2021. Den som har jobbat fulltid får 25 dagars semester.

Semesterersättningen som betalas ut när en arbetstagare slutar gäller för både intjänade semesterdagar för kommande år och för outtagna semesterdagar under det gångna året. Notera också att semesterersättning inte är det samma som semesterlön, mer om skillnaderna hittar du nedan.

Innehållsförteckning

Vad är skillnaden mellan semesterersättning, semestertillägg och semesterlön?

Semesterersättning är en extra ersättning som vanligen betalas ut till arbetstagaren månadsvis vid tillfälliga och tidsbegränsade anställningar. Semesterersättning betalas också ut i samband med att någon avslutar sin anställning och har sparade semesterdagar kvar.

Semestertillägg är ett extra tillägg arbetstagaren får utöver semesterlön vid tillämpning av sammalöneregeln.

Semesterlön är den ersättning arbetstagaren erhåller i samband med sin semesterledighet. Förenklat sagt så ersätter semesterlönen arbetstagarens ordinarie lön under semestern.

Det finns två olika regler som företaget behöver följa vid beräkning av semesterlön – och det är sammalöneregeln eller procentregeln.

Vad är förskottssemester? 

De anställdas semesterledighet tjänas in under första året (intjäningsåret) för att sedan betalas ut året efter (uttagsåret). Men vissa arbetsgivare väljer att ge sina anställda betalda semesterdagar redan första året, detta kallas för förskottssemester. Dessa förskottssemesterdagar ses som ett “lån” från företaget till de anställda och skrivs vanligtvis av efter fem år. Ifall de anställda slutar innan dessa 5 år får de vanligtvis betala tillbaka dessa dagar. Förskottssemester bokförs som en fordran på de anställda som regleras vid uppsägning eller liknande.

Vad är förskottssemester? | Din Bokföring

Kan man spara semesterdagar?

Anställda som inte vill ta ut hela sin semester har vanligtvis valmöjligheten att spara en del av semestern, men de brukar vanligtvis vara tvungna att ut minst 20 dagar per år. Resterande dagar kan sparas i upp till fem år.

När betalar man ut semesterersättning?

Anställda som har vanliga månadslöner får sin semesterersättning utbetald vid den slutgiltiga lönen av sin anställning. Anställda med tidsbegränsade uppdrag får vanligtvis sin semesterersättning utbetalas månadsvis, men annars ska de också få den utbetald i slutet av sin anställning.

Semestergrundande frånvaro utgör ofta också underlag för semesterlön eller semesterersättning. Den gäller oftast frånvaro som föräldraledighet, vård av sjukt barn, sjukskrivning, eller värnplikt. Detta brukar dock skilja sig mellan kollektivavtal så det kan vara värt att ta en extra titt genom sitt avtal.

När betalar man ut semesterlönen?

De anställdas semesterlön betalas vanligtvis ut samtidigt som de anställda tar semester, men det är inte alltid så, och för visstidsanställda med anställning i högst 3 månader betalas deras semesterersättning oftast ut samtidigt med lönen.

Vad är semesterersättning? | Din Bokföring

Att bokföra semesterlön/semesterersättning

Semesterersättning som betalas ut till de anställda bokförs på så sett att den tidigare bokade skulden för semesterersättningar åter blir justerad och den nu istället tas upp som en kostnad på personalkostnadskontot. Semesterlön och semesterersättningar bokförs på samma sätt, det spelar ingen roll ifall man har kollektivavtal eller ej.

Egna företagare eller delägare bokför vanligtvis ingen semesterersättning åt sig själva. De arbetar upp vinst under året som de blir beskattade för och kan sedan ta ut egna uttag eller utdelningar som kan användas i samband med semester. 

Vad är skillnaden mellan sammalöneregeln och procentregeln?

Anställda som har en fast månadslön använder man enklast sammalöneregeln. När de får sin semesterlön utbetalas så får de full lön plus semestertillägg som enligt lagen är 0,43% procent av månadslönen för varje semesterdag.

Exempel:

En anställd som har 30 000 kronor i månadslön får för varje semesterdag 129kr (0,0043 x 30000) i semestertillägg. Om den anställde sammanlagt tar ut 20 semesterdagar under sommaren så räknas semestertillägget enkelt ut genom att man multiplicerar 129 * 20 = 2 580kr. Dock kan antalet semesterdagar och procentsatser variera mellan olika kollektivavtal.

För anställda som arbetar i mer varierande utsträckning som exempelvis timanställda eller säsongsanställda, är procentregeln ett bättre alternativ. Då räknas deras semester ut genom att ta hela bruttolönen under intjänandeåret och räkna ut vad 12 procent av den lönen är, detta blir den anställdes semesterlön.

Sammanfattning

  • Semesterersättning är en ersättning för outnyttjade semesterdagar
  • Semesterersättningen är vanligtvis 12% av den sammanlagda utbetalda bruttolönen för intjänandeåret
  • Det finns vissa skillnader mellan Sammalöneprincipen och procentregeln
  • Semesterlön betalas ut istället för lön under semestern
  • Den anställdas förskottssemester hanteras som en fordran till företaget
  • Semesterersättning bokförs som en skuld till den anställda varje månad

Beskrivning
Använd denna mall vid gåva av fastighet för att enkelt göra i ordning gåvobrevet som måste upprättas för giltigheten av överlåtelsen. Se även bilagan i PDF-format som beskriver riktlinjerna kring ifyllnad av gåvobrevet och förklarar vilken information som ska finnas i respektive ruta. Överlåtande av en fastighet i form av en gåva kan exempelvis ske inom ett äktenskap och då fungerar mallen utmärkt.
Nedan uppgifter är obligatoriska för gåvobrevets giltighet:
Officiell beteckning av fastigheten (registerbeteckningen) t.ex. Gävle Österhamn 1:18).
Tillträdesdag (detta behövs för att gåvotagaren ska kunna söka lagfart).
I de fall gåvan ska delas mellan flera gåvotagare behöver den andel varje gåvotagare tar emot finnas i gåvobrevet i bråkdels form och INTE i procentform (t.ex. 1/5). Detta gäller även om två personer delar på fastigheten med en halva var.
Samtliga givares och gåvotagarens underskrifter
Namnteckning från två vittnen som bevittnat gåvogivarens/gåvogivarnas underskrifter
I de fall en gåvogivare är gift och fastigheten är giftorättsgods eller om fastigheten är givarens enskilda egendom p.g.a. äktenskapsförord men makarnas gemensamma bostad måste den andre maken samtycka till gåvan skriftligen, förslagsvis direkt i gåvobrevet. Fastighetsöverlåtelser måste registreras genom ansökan om lagfart hos Lantmäteriet och till ansökan behöver gåvobrevet i original samt en bestyrkt kopia bifogas. I de fall gåvan sker inom ett äktenskap mellan makar behöver överlåtelsen registreras i Äktenskapsregistret hos Skatteverket, innan lagfart kan beviljas. Gåvobrevet ska då bifogas till Skatteverket i original (utan kopior) och varje make/maka behöver registrera vilket totalt blir två registreringar.

Beskrivning
För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättas skriftligt och denna mall kan användas för att upprätta följande typer av testamente:
Testamente 1: Inbördes testamente mellan makar med särkullbarn
Testamente 2: Inbördes testamente mellan makar med gemensamma barn och särkullbarn
Testamente 3: Inbördes testamente mellan sambor
Testamente 4: Testamente av ensamstående
Testamente 5: Testamente till förmån för bröstarvinge
Testamente 6: Testamente till förmån för en organisation
Testamente 7: Testamente med legat
För att förenkla utformningen av testamentet medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till
Om testamente
Eftersom ett testamente ska tillämpas först när testatorn är avliden är det svårt att bevisa vad dennes vilja var om testamentet inte upprättats skriftligt vilket är anledningen till att detta är ett krav för giltighet av testamente. Detta innebär dessutom att testamentet är den enda riktiga hjälpen i beslut om hur kvarlåtenskapen ska fördelas och därför är det viktigt att man uttrycker sig så tydligt som möjligt så att det inte råder några tvivel på vad det är man menar när förordnandet ska verkställas.
I slutet av testamentet ska testatorns underskrift i bläck med beständig skrift finnas och det är viktigt att testamentet är daterat så att det lätt kan urskiljas som det senaste upprättade testamentet och därför det giltiga (om det skulle finnas flera). Det går även bra att upprätta det senaste testamentet som ett tillägg (det måste framgå att det är ett tillägg) till ett tidigare testamente och i sådana fall gäller fortfarande det äldre testamentet bortsett från de ändringar som har gjorts i och med tillägget (på de punkterna gäller istället det nya testamentet). I de fall testatorns psykiska hälsa var påverkad och varierade över tiden är datumet dessutom viktigt för att i efterhand kunna bedöma stabiliteten i det psykiska tillståndet vid tidpunkten för upprättandet och därmed att testatorn var ”vid sina sinnens fulla bruk och med fullt och sunt förstånd”.
För giltighet av testamentet krävs att:
det är bevittnat av (minst) 2 (två) personer
vittnena inte är bland de närmsta anhöriga till testator
vittnena är behöriga (dvs inte är underåriga eller psykiskt störda)
vittnena inte är jäviga (d.v.s. inte har ett eget intresse för det som står i testamentet samt inte är omnämnda i testamentet)
Viktigt att tänka på är att det endast är originalet (underskrivet och bevittnat) som är rättsligt giltigt och att kopior alltså inte gäller. Det kan därför vara bra att upprätta ett flertal, identiska original som bevittnas och undertecknas samt dateras till samma datum.

Beskrivning
Anvisningar till mallen Framtidsfullmakt
Använd denna mall för att underlätta utformningen och upprättandet av en juridiskt korrekt framtidsfullmakt. Med mallen medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till. Mallen finns i fyra versioner och varje mall har plats för upp till fyra fullmaktshavare i de fall man önskar ge flera personer framtidsfullmakt.
Om framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt är en form av ställföreträdarskap för personer över 18 år (tillsammans med god man och förvaltarskap). Den används för att en annan person ska ha rätt att sköta dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du själv inte längre är förmögen att sköta detta själv p.g.a. sjukdom eller liknande. I förtid kan du alltså utse en person som kan fatta denna typ av beslut för din räkning, i det fall du skulle bli oförmögen till att sköta det själv, och det är detta som kännetecknar en framtidsfullmakt och skiljer den från en vanlig fullmakt då denna alltså träder i kraft vid en obestämd tidpunkt i framtiden.
Framtidsfullmaktens giltighet
För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs det att den upprättas skriftligt, att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk och att fullmaktsgivarens underskrift (eller intyg till sin underskrift) bevittnas av två personer samtidigt. Dessa två vittnen måste vara behöriga vilket innebär att de inte får vara underåriga, psykiskt störda eller anhöriga till fullmaktsgivaren.
Fullmaktshavare
I princip vilken person eller vilka personer som helst kan utses till fullmaktshavare i en framtidsfullmakt. Man har även valet att utse flera fullmaktshavare att sköta olika angelägenheter exempelvis ekonomiska eller personliga.
Framtidsfullmaktens giltighetstid
Framtidsfullmakten träder i kraft när fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att sköta sina angelägenheter eller fatta beslut själv. Fullmaktsgivaren kan dock villkora ikraftträdandet med en prövning i tingsrätt av dennes hälsotillstånd och även fullmaktshavaren kan begära att få frågan prövad av domstol. Fullmaktsgivaren har rätt att återkalla fullmakten och den upphör gälla automatiskt om denne får en förvaltare eller god man.
Kontroll av fullmakthavarens verksamhet
I och med framtidsfullmakten har fullmaktshavaren en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till fullmaktsgivaren och fullmaktsgivaren kan i förväg (i framtidsfullmakten) utse en person som ska granska fullmakthavarens verksamhet och som har rätt att erbjuda att uppdraget redovisas. I de fall ingen person har utsetts i framtidsfullmakten som rätthavande av granskning går denna rätt till make, sambo eller närmaste släkting till fullmaktsgivaren. En sådan rätt har även överförmyndaren som även kan besluta om helt eller delvist upphörande av framtidsfullmakten om denna missbrukats av fullmaktshavaren.