Vad är Rörelseresultat?

Rörelseresultatet är ett nyckeltal inom redovisning som mäter vinst som uppnås genom företagets löpande kärnverksamhet, vilket medför att ränta och skatt skall exkluderas. Detta värde inkluderar inte någon vinst som erhålls från företagets investeringar, såsom intäkter från företag där bolaget har utdelning eller ränta.

Rörelseresultatet kan beräknas med följande formel:

Rörelseresultat = Nettoomsättning – Kostnad för sålda varor (KSV) – Rörelsekostnader – Avskrivningar – Amortering

Innehållsförteckning

Fördjupning av rörelseresultat

Rörelseresultatet är en indikator på företagets potentiella lönsamhet med efter att alla externa faktorer har avlägsnats från beräkningen. Alla kostnader som är nödvändiga för att hålla verksamheten igång ingår, det är anledningen varför rörelseresultatet inte tar hänsyn till varken amortering eller avskrivningar som är mer utav redovisningsbaserade kostnader. Rörelseresultatet skiljer sig därför från nettoresultatet, vilket kan variera år till år på grund av dessa undantag i ett företags rörelseresultat.

Rörelseresultatet betecknas ibland också som rörelsevinst, samt resultat före ränta och skatt (EBIT) – även om det senare ibland kan innefatta icke-rörelseintäkter, vilket inte ingår i rörelseresultatet. Om företaget inte har icke-rörelseintäkter, kommer rörelseresultatet att motsvara EBIT.

Jämfört med formeln för bruttoinkomst (Inkomster – KSV) förenklas formeln för rörelseresultat ofta som: Bruttoresultat – Rörelsekostnader – Avskrivningar – Avskrivningar.

Vad undantas från beräkningen av rörelseresultat?

Intäkter som skapas genom försäljning av företagets tillgångar räknas inte med i rörelseresultatet. Detta bortser från de tillgångar som skapats för försäljning i företagets kärnverksamheten. Dessutom ingår inte ränta som erhålls genom penningmarknaden eller börsen.

Rörelseresultatet inkluderar inte investeringsinkomster som genereras genom en delaktighet i ett annat bolag, även om den aktuella investeringsinkomsten är direkt knutet till det andra bolagets kärnverksamhet. Dessutom ingår inte försäljning av tillgångar som fastighets- och produktionsutrustning, eftersom försäljningen inte ingår i affärens kärnverksamhet.

Vad är Rörelseresultat? | Din Bokföring

Ett exempel på rörelseresultat

Företagetet AB redovisade ett rörelseresultatet på 1 miljard kronor för räkenskapsåret 2018. De totala intäkterna, som var lika med de totala rörelseintäkterna, uppgick till 2 miljarder kronor. Dessa intäkter kom från försäljning över Företagets AB’s asiatiska dotterbolag. Samtidigt uppgick kostnad för såld vara (eller KSV) samt drifts-, försäljnings-, allmänna och administrativa kostnader (eller OE) till 750 miljoner kronor respektive 250 miljoner kronor. Företaget noterade inte separat avskrivningar och amortering på resultaträkningen.

eller [2 miljader sek] – KSV [750 miljoner sek] – OE [250 miljoner sek] = Rörelseresultat [1 miljard SEK]

Fördelar och nackdelar med hänvisning till rörelseresultat

Företagen kan välja att presentera sina siffror för rörelseresultat istället för deras nettoresultat, eftersom ett företags resultat efter skatt innehåller räntebetalningar och skatter. I de fall där ett bolag har en särskilt hög skuldbelastning kan rörelseresultatet ge bolagets finansiella situation en mer positivt resultat än nettoresultatet återspeglar.

Vad visar rörelseresultatet?

För investerare och intressenter kan en undersökning av rörelseresultatet möjliggöra att en mer rättvis och rakare jämförelse mellan företag som bedriver verksamhet inom olika branscher med olika skattesatser eller finansiella strukturer.

Även om positivt rörelseresultat kan uttrycka det totala vinst potentialen för ett företag, garanterar det inte att visa om verksamheten går med vinst. Ett företag med hög skuldbelastning kan uppvisa ett positivt rörelseresultat men samtidigt ha en negativ nettovinst. Dessutom är stora men externa kostnader inte representerade i rörelseresultatet, vilket kan visa ett bolag med negativ nettovinst som att företaget har ett positivt rörelseresultat istället.

Beskrivning
Använd denna mall vid gåva av fastighet för att enkelt göra i ordning gåvobrevet som måste upprättas för giltigheten av överlåtelsen. Se även bilagan i PDF-format som beskriver riktlinjerna kring ifyllnad av gåvobrevet och förklarar vilken information som ska finnas i respektive ruta. Överlåtande av en fastighet i form av en gåva kan exempelvis ske inom ett äktenskap och då fungerar mallen utmärkt.
Nedan uppgifter är obligatoriska för gåvobrevets giltighet:
Officiell beteckning av fastigheten (registerbeteckningen) t.ex. Gävle Österhamn 1:18).
Tillträdesdag (detta behövs för att gåvotagaren ska kunna söka lagfart).
I de fall gåvan ska delas mellan flera gåvotagare behöver den andel varje gåvotagare tar emot finnas i gåvobrevet i bråkdels form och INTE i procentform (t.ex. 1/5). Detta gäller även om två personer delar på fastigheten med en halva var.
Samtliga givares och gåvotagarens underskrifter
Namnteckning från två vittnen som bevittnat gåvogivarens/gåvogivarnas underskrifter
I de fall en gåvogivare är gift och fastigheten är giftorättsgods eller om fastigheten är givarens enskilda egendom p.g.a. äktenskapsförord men makarnas gemensamma bostad måste den andre maken samtycka till gåvan skriftligen, förslagsvis direkt i gåvobrevet. Fastighetsöverlåtelser måste registreras genom ansökan om lagfart hos Lantmäteriet och till ansökan behöver gåvobrevet i original samt en bestyrkt kopia bifogas. I de fall gåvan sker inom ett äktenskap mellan makar behöver överlåtelsen registreras i Äktenskapsregistret hos Skatteverket, innan lagfart kan beviljas. Gåvobrevet ska då bifogas till Skatteverket i original (utan kopior) och varje make/maka behöver registrera vilket totalt blir två registreringar.

Beskrivning
För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättas skriftligt och denna mall kan användas för att upprätta följande typer av testamente:
Testamente 1: Inbördes testamente mellan makar med särkullbarn
Testamente 2: Inbördes testamente mellan makar med gemensamma barn och särkullbarn
Testamente 3: Inbördes testamente mellan sambor
Testamente 4: Testamente av ensamstående
Testamente 5: Testamente till förmån för bröstarvinge
Testamente 6: Testamente till förmån för en organisation
Testamente 7: Testamente med legat
För att förenkla utformningen av testamentet medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till
Om testamente
Eftersom ett testamente ska tillämpas först när testatorn är avliden är det svårt att bevisa vad dennes vilja var om testamentet inte upprättats skriftligt vilket är anledningen till att detta är ett krav för giltighet av testamente. Detta innebär dessutom att testamentet är den enda riktiga hjälpen i beslut om hur kvarlåtenskapen ska fördelas och därför är det viktigt att man uttrycker sig så tydligt som möjligt så att det inte råder några tvivel på vad det är man menar när förordnandet ska verkställas.
I slutet av testamentet ska testatorns underskrift i bläck med beständig skrift finnas och det är viktigt att testamentet är daterat så att det lätt kan urskiljas som det senaste upprättade testamentet och därför det giltiga (om det skulle finnas flera). Det går även bra att upprätta det senaste testamentet som ett tillägg (det måste framgå att det är ett tillägg) till ett tidigare testamente och i sådana fall gäller fortfarande det äldre testamentet bortsett från de ändringar som har gjorts i och med tillägget (på de punkterna gäller istället det nya testamentet). I de fall testatorns psykiska hälsa var påverkad och varierade över tiden är datumet dessutom viktigt för att i efterhand kunna bedöma stabiliteten i det psykiska tillståndet vid tidpunkten för upprättandet och därmed att testatorn var ”vid sina sinnens fulla bruk och med fullt och sunt förstånd”.
För giltighet av testamentet krävs att:
det är bevittnat av (minst) 2 (två) personer
vittnena inte är bland de närmsta anhöriga till testator
vittnena är behöriga (dvs inte är underåriga eller psykiskt störda)
vittnena inte är jäviga (d.v.s. inte har ett eget intresse för det som står i testamentet samt inte är omnämnda i testamentet)
Viktigt att tänka på är att det endast är originalet (underskrivet och bevittnat) som är rättsligt giltigt och att kopior alltså inte gäller. Det kan därför vara bra att upprätta ett flertal, identiska original som bevittnas och undertecknas samt dateras till samma datum.

Beskrivning
Anvisningar till mallen Framtidsfullmakt
Använd denna mall för att underlätta utformningen och upprättandet av en juridiskt korrekt framtidsfullmakt. Med mallen medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till. Mallen finns i fyra versioner och varje mall har plats för upp till fyra fullmaktshavare i de fall man önskar ge flera personer framtidsfullmakt.
Om framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt är en form av ställföreträdarskap för personer över 18 år (tillsammans med god man och förvaltarskap). Den används för att en annan person ska ha rätt att sköta dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du själv inte längre är förmögen att sköta detta själv p.g.a. sjukdom eller liknande. I förtid kan du alltså utse en person som kan fatta denna typ av beslut för din räkning, i det fall du skulle bli oförmögen till att sköta det själv, och det är detta som kännetecknar en framtidsfullmakt och skiljer den från en vanlig fullmakt då denna alltså träder i kraft vid en obestämd tidpunkt i framtiden.
Framtidsfullmaktens giltighet
För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs det att den upprättas skriftligt, att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk och att fullmaktsgivarens underskrift (eller intyg till sin underskrift) bevittnas av två personer samtidigt. Dessa två vittnen måste vara behöriga vilket innebär att de inte får vara underåriga, psykiskt störda eller anhöriga till fullmaktsgivaren.
Fullmaktshavare
I princip vilken person eller vilka personer som helst kan utses till fullmaktshavare i en framtidsfullmakt. Man har även valet att utse flera fullmaktshavare att sköta olika angelägenheter exempelvis ekonomiska eller personliga.
Framtidsfullmaktens giltighetstid
Framtidsfullmakten träder i kraft när fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att sköta sina angelägenheter eller fatta beslut själv. Fullmaktsgivaren kan dock villkora ikraftträdandet med en prövning i tingsrätt av dennes hälsotillstånd och även fullmaktshavaren kan begära att få frågan prövad av domstol. Fullmaktsgivaren har rätt att återkalla fullmakten och den upphör gälla automatiskt om denne får en förvaltare eller god man.
Kontroll av fullmakthavarens verksamhet
I och med framtidsfullmakten har fullmaktshavaren en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till fullmaktsgivaren och fullmaktsgivaren kan i förväg (i framtidsfullmakten) utse en person som ska granska fullmakthavarens verksamhet och som har rätt att erbjuda att uppdraget redovisas. I de fall ingen person har utsetts i framtidsfullmakten som rätthavande av granskning går denna rätt till make, sambo eller närmaste släkting till fullmaktsgivaren. En sådan rätt har även överförmyndaren som även kan besluta om helt eller delvist upphörande av framtidsfullmakten om denna missbrukats av fullmaktshavaren.