Momsdeklaration

Företag som är momsregistrerade och har ett momsregistreringsnummer har som skyldighet till Skatteverket att redovisa sin mervärdesskatt (moms) för de varor och tjänster som de köper och säljer. Är det första gången man gör en momsdeklaration kan det vara knepigt att veta vilka siffror man behöver fylla in i respektive ruta på deklarationen. Skatteverket har dock bra broschyrer som förklarar vad varje ruta betyder.

Innehållsförteckning

Momspliktig försäljning

Vid försäljning av en vara eller tjänst är det företagets skyldighet att tillföra moms på priset, detta kallas även för utgående moms. Detta varierar beroende på typ av tjänst man säljer och momssatserna varierar mellan 6%,12% och 25% på varor och tjänster.
Efter redovisningsperioden är slut måste företaget sammanställa sin totala försäljning för perioden samt den total utgående momsen och redovisa detta till skatteverket. Det kan variera hur ofta man behöver göra detta och mer om det hittar du längre ner. Därefter kommer skatteverket vilja att man betalar in momsen som man är skyldig till företagets skattekonto, efter avdrag för eventuell ingående moms som företaget har.

Hjälp med Momsdeklaration | Din Bokföring

Momsfri försäljning

All försäljning i Sverige är inte momspliktig, utan det finns varor och tjänster som är undantagna från beskattning. Anledningen bakom detta är för att de anses som samhällstjänster. Exempel på momsfria tjänster är sjukvård, social omsorg, diverse finansieringstjänster, försäkringstjänster med mera. Det finns även samhällstjänster som inte är momsbefriade men de har en mycket lägre skattenivå på 6% och det kan vara böcker, tidningar, taxi och hotell verksamheter. Försäljning till andra EU länder är också momsbefriad så länge mottagaren har ett giltigt VAT-nummer, detta då mervärdeskatt är en konsumtionsskatt och eftersom konsumeringen av tjänsten/varan sker i ett annat land, ska det inte påföras någon moms. 

Hur redovisar man moms?

Momsen redovisas genom uppförandet av en momsdeklaration, även kallad mervärdesskattedeklaration som sedan lämnas in till skatteverket. I deklarationen tar företaget upp sin moms betingade försäljning, sin momsbefriade försäljning, försäljning inom EU och utanför EU, och den tillhörande moms som hänför till samtliga kategorier. Detsamma gäller sedan för ingående moms, där tar dock företaget bara upp totalsumman utan att behöva redovisa de totala inköpen de gjort under perioden. Företaget får bara dra av moms för avdragsgilla kostnader och i vissa fall som inköp av bilar får man inte alls dra av momsen alls. Därefter sker en summering av den utgående momsen och den ingående momsen där man får en slutsumma som man behöver betala eller få tillbaka. Har man mer ingående moms än utgående, får man pengar tillbaka. Har man mer utgående moms än ingående, så får man betala in. Detta eftersom mervärdesskatten inte är en kostnad i företaget, utan bara en konsument skatt som ligger på de slutgiltiga konsumenterna av produkten. Även om företaget inte har någon moms att redovisa då det varit vilade, behöver de fortfarande lämna in en deklaration för varje redovisningsperiod för att slippa avgifter och skönsbeskattning. När man lämnar in en tom momsdeklaration brukar man säga att man “nollar” den då man redovisar 0 i ruta 49 i deklarationen.  

Hur ofta ska momsen redovisas?

Hur ofta företaget behöver redovisa och lämna in en momsdeklaration beror på vad för redovisningsperiod de har. Detta kan man finna antingen på företagets skattesida på skatteverkets hemsida eller på registerutdraget som man fick i samband med momsregistreringen. Det finns dock vissa krav som måste tas i åtanke när man väljer redovisningsperiod:

  • Företag som har en (momspliktig) omsättning på högst 1 miljon kronor per år har valet att redovisa sin moms en gång per år, en gång i kvartalet eller varje månad.
  • Företag som omsätter mellan 1-40 miljoner kronor per år har valet mellan att redovisa sin moms kvartalsvis eller månadsvis.
  • Företag vars omsättning överstiger 40 miljoner kronor per år måste redovisa sin moms varje månad.

Hur lämnas en momsdeklaration in?

Företagets momsredovisning sker via skatteverkets e-tjänst eller genom att skicka in en fysisk blankett som man kan hitta här. Oavsett vilken redovisningsperiod man tillämpar, årsvis, kvartalsvis eller månadsvis så är det samma deklaration som ska göras. Fram till 2014 kunde man redovisa momsen i en bilaga till inkomstdeklarationen men detta är inte längre möjligt att göra. Upptäcker företaget att det blivit ett fel i momsdeklarationen ska en ny deklaration för perioden lämnas in. Momsredovisningen sker via Skatteverkets e-tjänst eller på en fysisk blankett som erhålls av Skatteverket. Vare sig momsen ska redovisas årsvis, kvartals eller per kalendermånad måste en momsdeklaration användas. Tidigare kunde momsen redovisas i inkomstdeklarationen, men det är inte längre möjligt. Upptäcks att ett fel gjorts i en redan inlämnad momsdeklaration ska en ny deklaration lämnas in för den perioden. Rättelser i en momsdeklaration för en senare period kan dock inte göras.

Beskrivning
Använd denna mall vid gåva av fastighet för att enkelt göra i ordning gåvobrevet som måste upprättas för giltigheten av överlåtelsen. Se även bilagan i PDF-format som beskriver riktlinjerna kring ifyllnad av gåvobrevet och förklarar vilken information som ska finnas i respektive ruta. Överlåtande av en fastighet i form av en gåva kan exempelvis ske inom ett äktenskap och då fungerar mallen utmärkt.
Nedan uppgifter är obligatoriska för gåvobrevets giltighet:
Officiell beteckning av fastigheten (registerbeteckningen) t.ex. Gävle Österhamn 1:18).
Tillträdesdag (detta behövs för att gåvotagaren ska kunna söka lagfart).
I de fall gåvan ska delas mellan flera gåvotagare behöver den andel varje gåvotagare tar emot finnas i gåvobrevet i bråkdels form och INTE i procentform (t.ex. 1/5). Detta gäller även om två personer delar på fastigheten med en halva var.
Samtliga givares och gåvotagarens underskrifter
Namnteckning från två vittnen som bevittnat gåvogivarens/gåvogivarnas underskrifter
I de fall en gåvogivare är gift och fastigheten är giftorättsgods eller om fastigheten är givarens enskilda egendom p.g.a. äktenskapsförord men makarnas gemensamma bostad måste den andre maken samtycka till gåvan skriftligen, förslagsvis direkt i gåvobrevet. Fastighetsöverlåtelser måste registreras genom ansökan om lagfart hos Lantmäteriet och till ansökan behöver gåvobrevet i original samt en bestyrkt kopia bifogas. I de fall gåvan sker inom ett äktenskap mellan makar behöver överlåtelsen registreras i Äktenskapsregistret hos Skatteverket, innan lagfart kan beviljas. Gåvobrevet ska då bifogas till Skatteverket i original (utan kopior) och varje make/maka behöver registrera vilket totalt blir två registreringar.

Beskrivning
För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättas skriftligt och denna mall kan användas för att upprätta följande typer av testamente:
Testamente 1: Inbördes testamente mellan makar med särkullbarn
Testamente 2: Inbördes testamente mellan makar med gemensamma barn och särkullbarn
Testamente 3: Inbördes testamente mellan sambor
Testamente 4: Testamente av ensamstående
Testamente 5: Testamente till förmån för bröstarvinge
Testamente 6: Testamente till förmån för en organisation
Testamente 7: Testamente med legat
För att förenkla utformningen av testamentet medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till
Om testamente
Eftersom ett testamente ska tillämpas först när testatorn är avliden är det svårt att bevisa vad dennes vilja var om testamentet inte upprättats skriftligt vilket är anledningen till att detta är ett krav för giltighet av testamente. Detta innebär dessutom att testamentet är den enda riktiga hjälpen i beslut om hur kvarlåtenskapen ska fördelas och därför är det viktigt att man uttrycker sig så tydligt som möjligt så att det inte råder några tvivel på vad det är man menar när förordnandet ska verkställas.
I slutet av testamentet ska testatorns underskrift i bläck med beständig skrift finnas och det är viktigt att testamentet är daterat så att det lätt kan urskiljas som det senaste upprättade testamentet och därför det giltiga (om det skulle finnas flera). Det går även bra att upprätta det senaste testamentet som ett tillägg (det måste framgå att det är ett tillägg) till ett tidigare testamente och i sådana fall gäller fortfarande det äldre testamentet bortsett från de ändringar som har gjorts i och med tillägget (på de punkterna gäller istället det nya testamentet). I de fall testatorns psykiska hälsa var påverkad och varierade över tiden är datumet dessutom viktigt för att i efterhand kunna bedöma stabiliteten i det psykiska tillståndet vid tidpunkten för upprättandet och därmed att testatorn var ”vid sina sinnens fulla bruk och med fullt och sunt förstånd”.
För giltighet av testamentet krävs att:
det är bevittnat av (minst) 2 (två) personer
vittnena inte är bland de närmsta anhöriga till testator
vittnena är behöriga (dvs inte är underåriga eller psykiskt störda)
vittnena inte är jäviga (d.v.s. inte har ett eget intresse för det som står i testamentet samt inte är omnämnda i testamentet)
Viktigt att tänka på är att det endast är originalet (underskrivet och bevittnat) som är rättsligt giltigt och att kopior alltså inte gäller. Det kan därför vara bra att upprätta ett flertal, identiska original som bevittnas och undertecknas samt dateras till samma datum.

Beskrivning
Anvisningar till mallen Framtidsfullmakt
Använd denna mall för att underlätta utformningen och upprättandet av en juridiskt korrekt framtidsfullmakt. Med mallen medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till. Mallen finns i fyra versioner och varje mall har plats för upp till fyra fullmaktshavare i de fall man önskar ge flera personer framtidsfullmakt.
Om framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt är en form av ställföreträdarskap för personer över 18 år (tillsammans med god man och förvaltarskap). Den används för att en annan person ska ha rätt att sköta dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du själv inte längre är förmögen att sköta detta själv p.g.a. sjukdom eller liknande. I förtid kan du alltså utse en person som kan fatta denna typ av beslut för din räkning, i det fall du skulle bli oförmögen till att sköta det själv, och det är detta som kännetecknar en framtidsfullmakt och skiljer den från en vanlig fullmakt då denna alltså träder i kraft vid en obestämd tidpunkt i framtiden.
Framtidsfullmaktens giltighet
För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs det att den upprättas skriftligt, att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk och att fullmaktsgivarens underskrift (eller intyg till sin underskrift) bevittnas av två personer samtidigt. Dessa två vittnen måste vara behöriga vilket innebär att de inte får vara underåriga, psykiskt störda eller anhöriga till fullmaktsgivaren.
Fullmaktshavare
I princip vilken person eller vilka personer som helst kan utses till fullmaktshavare i en framtidsfullmakt. Man har även valet att utse flera fullmaktshavare att sköta olika angelägenheter exempelvis ekonomiska eller personliga.
Framtidsfullmaktens giltighetstid
Framtidsfullmakten träder i kraft när fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att sköta sina angelägenheter eller fatta beslut själv. Fullmaktsgivaren kan dock villkora ikraftträdandet med en prövning i tingsrätt av dennes hälsotillstånd och även fullmaktshavaren kan begära att få frågan prövad av domstol. Fullmaktsgivaren har rätt att återkalla fullmakten och den upphör gälla automatiskt om denne får en förvaltare eller god man.
Kontroll av fullmakthavarens verksamhet
I och med framtidsfullmakten har fullmaktshavaren en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till fullmaktsgivaren och fullmaktsgivaren kan i förväg (i framtidsfullmakten) utse en person som ska granska fullmakthavarens verksamhet och som har rätt att erbjuda att uppdraget redovisas. I de fall ingen person har utsetts i framtidsfullmakten som rätthavande av granskning går denna rätt till make, sambo eller närmaste släkting till fullmaktsgivaren. En sådan rätt har även överförmyndaren som även kan besluta om helt eller delvist upphörande av framtidsfullmakten om denna missbrukats av fullmaktshavaren.