Vad är K2-regelverket?

K2 är ett regelverk som mindre företag kan välja att tillämpa. K2 är avsett att vara ett enklare regelverk än K3, som utgör huvudregelverk för svenska företag. K2-reglerna fanns tidigare i två versioner: ett regelverk för aktiebolag, BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, och ett regelverk för ekonomiska föreningar, BFNAR 2009:1 Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar. Bokföringsnämnden har nu gett ut ett nytt allmänt råd (BFNAR 2016:10) med tillhörande vägledning som omfattar alla mindre företag som upprättar en årsredovisning, med vissa mindre undantag.

Innehållsförteckning

Vad innebär K2-regelverket?

K2 reglerar endast hur årsredovisningen ska upprättas. Företag som tillämpar K2 ska därför också tillämpa andra normer från Bokföringsnämnden, såsom reglerna om bokföring (löpande bokföring, verifikationer, arkivering av räkenskapsinformation, anläggningsregister, m.m.) och om byte mellan regelverk. BFN diskuterar närmare att K2 är ett regelverk som präglas av förenkling och av försiktighetsprincipen vilket innebär begränsningar i hur ett företag kan redovisa sina tillgångar och skulder. Exempel på dessa begränsningar är aktivering av immateriella anläggningstillgångar, redovisning till verkligt värde, komponentavskrivning och redovisning av uppskjuten skatt.

Hur tillämpas K2?

De företag som tillämpar K2 måste tillämpa regelverket i sin helhet. När en fråga inte är reglerad i K2 ska vägledning i första hand hämtas från regler i K2 som behandlar liknande frågor. I andra hand ska vägledning hämtas från de grundläggande redovisningsprinciper som finns i årsredovisningslagens (ÅRL) 2 kap. 4 § första stycket och i K2:s andra kapitel. En årsredovisning som upprättats i enlighet med K2-regelverket anses vara upprättad enligt god redovisningssed och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Av detta följer att det inte är möjligt för ett företag att tillämpa K2 och samtidigt göra en avvikelse från K2 med hänvisning till 2 kap. 3§ andra stycket ÅRL.

Vad är K2-regelverket? | Din Bokföring

När kan K3-regelverket tillämpas?

Mindre företag som bedriver en verksamhet där det finns behov av mer avancerad redovisning bör överväga om K3 är ett lämpligare regelverk än K2, även om K2 formellt får tillämpas. Större företag måste däremot tillämpa K3 regelverket.

När blir ett mindre företag större?

Definitionen av större företag innebär att två av beloppsgränsvärdena ska överskridas två år i rad. Då blir företaget större det tredje året. Ett nystartat företag är således ”mindre” de två första åren, oavsett storleken på verksamheten. Likaså är en nybildad koncern mindre de två första åren, oavsett storleken på verksamheten.

När får man använda sig utav förenklat årsbokslut?

Bokföringsnämndens samtliga gällande normer finns att tillgå på dess hemsida. Enskilda näringsidkare med en nettoomsättning (försäljning) som normalt uppgår till maximalt 3 miljoner kronor får upprätta ett förenklat årsbokslut enligt K1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2006:1). Enskilda näringsidkare som är större enligt gränsvärdena i bokföringslagen måste upprätta en årsredovisning enligt K3. Mindre enskilda näringsidkare får frivilligt välja att upprätta årsredovisning enligt K3. Enskilda näringsidkare omfattas ej av K2.

Beskrivning
Använd denna mall vid gåva av fastighet för att enkelt göra i ordning gåvobrevet som måste upprättas för giltigheten av överlåtelsen. Se även bilagan i PDF-format som beskriver riktlinjerna kring ifyllnad av gåvobrevet och förklarar vilken information som ska finnas i respektive ruta. Överlåtande av en fastighet i form av en gåva kan exempelvis ske inom ett äktenskap och då fungerar mallen utmärkt.
Nedan uppgifter är obligatoriska för gåvobrevets giltighet:
Officiell beteckning av fastigheten (registerbeteckningen) t.ex. Gävle Österhamn 1:18).
Tillträdesdag (detta behövs för att gåvotagaren ska kunna söka lagfart).
I de fall gåvan ska delas mellan flera gåvotagare behöver den andel varje gåvotagare tar emot finnas i gåvobrevet i bråkdels form och INTE i procentform (t.ex. 1/5). Detta gäller även om två personer delar på fastigheten med en halva var.
Samtliga givares och gåvotagarens underskrifter
Namnteckning från två vittnen som bevittnat gåvogivarens/gåvogivarnas underskrifter
I de fall en gåvogivare är gift och fastigheten är giftorättsgods eller om fastigheten är givarens enskilda egendom p.g.a. äktenskapsförord men makarnas gemensamma bostad måste den andre maken samtycka till gåvan skriftligen, förslagsvis direkt i gåvobrevet. Fastighetsöverlåtelser måste registreras genom ansökan om lagfart hos Lantmäteriet och till ansökan behöver gåvobrevet i original samt en bestyrkt kopia bifogas. I de fall gåvan sker inom ett äktenskap mellan makar behöver överlåtelsen registreras i Äktenskapsregistret hos Skatteverket, innan lagfart kan beviljas. Gåvobrevet ska då bifogas till Skatteverket i original (utan kopior) och varje make/maka behöver registrera vilket totalt blir två registreringar.

Beskrivning
För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättas skriftligt och denna mall kan användas för att upprätta följande typer av testamente:
Testamente 1: Inbördes testamente mellan makar med särkullbarn
Testamente 2: Inbördes testamente mellan makar med gemensamma barn och särkullbarn
Testamente 3: Inbördes testamente mellan sambor
Testamente 4: Testamente av ensamstående
Testamente 5: Testamente till förmån för bröstarvinge
Testamente 6: Testamente till förmån för en organisation
Testamente 7: Testamente med legat
För att förenkla utformningen av testamentet medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till
Om testamente
Eftersom ett testamente ska tillämpas först när testatorn är avliden är det svårt att bevisa vad dennes vilja var om testamentet inte upprättats skriftligt vilket är anledningen till att detta är ett krav för giltighet av testamente. Detta innebär dessutom att testamentet är den enda riktiga hjälpen i beslut om hur kvarlåtenskapen ska fördelas och därför är det viktigt att man uttrycker sig så tydligt som möjligt så att det inte råder några tvivel på vad det är man menar när förordnandet ska verkställas.
I slutet av testamentet ska testatorns underskrift i bläck med beständig skrift finnas och det är viktigt att testamentet är daterat så att det lätt kan urskiljas som det senaste upprättade testamentet och därför det giltiga (om det skulle finnas flera). Det går även bra att upprätta det senaste testamentet som ett tillägg (det måste framgå att det är ett tillägg) till ett tidigare testamente och i sådana fall gäller fortfarande det äldre testamentet bortsett från de ändringar som har gjorts i och med tillägget (på de punkterna gäller istället det nya testamentet). I de fall testatorns psykiska hälsa var påverkad och varierade över tiden är datumet dessutom viktigt för att i efterhand kunna bedöma stabiliteten i det psykiska tillståndet vid tidpunkten för upprättandet och därmed att testatorn var ”vid sina sinnens fulla bruk och med fullt och sunt förstånd”.
För giltighet av testamentet krävs att:
det är bevittnat av (minst) 2 (två) personer
vittnena inte är bland de närmsta anhöriga till testator
vittnena är behöriga (dvs inte är underåriga eller psykiskt störda)
vittnena inte är jäviga (d.v.s. inte har ett eget intresse för det som står i testamentet samt inte är omnämnda i testamentet)
Viktigt att tänka på är att det endast är originalet (underskrivet och bevittnat) som är rättsligt giltigt och att kopior alltså inte gäller. Det kan därför vara bra att upprätta ett flertal, identiska original som bevittnas och undertecknas samt dateras till samma datum.

Beskrivning
Anvisningar till mallen Framtidsfullmakt
Använd denna mall för att underlätta utformningen och upprättandet av en juridiskt korrekt framtidsfullmakt. Med mallen medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till. Mallen finns i fyra versioner och varje mall har plats för upp till fyra fullmaktshavare i de fall man önskar ge flera personer framtidsfullmakt.
Om framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt är en form av ställföreträdarskap för personer över 18 år (tillsammans med god man och förvaltarskap). Den används för att en annan person ska ha rätt att sköta dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du själv inte längre är förmögen att sköta detta själv p.g.a. sjukdom eller liknande. I förtid kan du alltså utse en person som kan fatta denna typ av beslut för din räkning, i det fall du skulle bli oförmögen till att sköta det själv, och det är detta som kännetecknar en framtidsfullmakt och skiljer den från en vanlig fullmakt då denna alltså träder i kraft vid en obestämd tidpunkt i framtiden.
Framtidsfullmaktens giltighet
För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs det att den upprättas skriftligt, att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk och att fullmaktsgivarens underskrift (eller intyg till sin underskrift) bevittnas av två personer samtidigt. Dessa två vittnen måste vara behöriga vilket innebär att de inte får vara underåriga, psykiskt störda eller anhöriga till fullmaktsgivaren.
Fullmaktshavare
I princip vilken person eller vilka personer som helst kan utses till fullmaktshavare i en framtidsfullmakt. Man har även valet att utse flera fullmaktshavare att sköta olika angelägenheter exempelvis ekonomiska eller personliga.
Framtidsfullmaktens giltighetstid
Framtidsfullmakten träder i kraft när fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att sköta sina angelägenheter eller fatta beslut själv. Fullmaktsgivaren kan dock villkora ikraftträdandet med en prövning i tingsrätt av dennes hälsotillstånd och även fullmaktshavaren kan begära att få frågan prövad av domstol. Fullmaktsgivaren har rätt att återkalla fullmakten och den upphör gälla automatiskt om denne får en förvaltare eller god man.
Kontroll av fullmakthavarens verksamhet
I och med framtidsfullmakten har fullmaktshavaren en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till fullmaktsgivaren och fullmaktsgivaren kan i förväg (i framtidsfullmakten) utse en person som ska granska fullmakthavarens verksamhet och som har rätt att erbjuda att uppdraget redovisas. I de fall ingen person har utsetts i framtidsfullmakten som rätthavande av granskning går denna rätt till make, sambo eller närmaste släkting till fullmaktsgivaren. En sådan rätt har även överförmyndaren som även kan besluta om helt eller delvist upphörande av framtidsfullmakten om denna missbrukats av fullmaktshavaren.