Vad är K-regelverket?

Sedan 2004 har BFN arbetat med utformning av kompletta regelverk för olika kategorier av företag, det så kallade K-projektet. Företagen delades in i fyra kategorier och samlade regelverk ska skapas för varje kategori. Tanken är att varje regelverk, i form av ett allmänt råd, ska innehålla alla regler som krävs för att upprätta en årsredovisning och i förekommande fall koncernredovisning som uppfyller lagens krav, för den berörda kategorin av företag. Företagen ska alltså i normalfallet bara behöva hämta anvisningar i ett dokument. Det ska bli lättare att hitta de relevanta reglerna och reglerna i sig ska bli enklare.

Detta arbete har kommit mycket långt. Regelverk för att upprätta årsredovisningar finns sedan december 2016 för samtliga företagsformer. Alla aktiebolag och ekonomiska föreningar måste sedan 2014 tillämpa ett K-regelverk.

Vilka Kategorier för K-regelverk finns det?

Som grund för K-regelverken har BFN delat in företagen i följande kategorier:
• K1: Enskilda näringsidkare m.m. (nettoomsättning mindre än 3 Mkr).
K2: Mindre företag.
• K3: Större företag.
• K4: Företag som tillämpar de internationella redovisningsreglerna IFRS i sin koncernredovisning.

K-reglerna

BFN:s K-regelverk består av kompletta regelverk för olika kategorier av företag. Dessa regelverk publiceras som allmänna råd (BFNAR).
K3 utgör huvudregelverk för svenska företag, medan K1 respektive K2 är avsedda att vara enklare regler som företag i dessa kategorier får välja att tillämpa i stället för K3.

Vad är K-regelverket? | Din Bokföring

Vad är K1 reglerna?

K1 är ett tillåtet alternativ för enskilda näringsidkare och ideella föreningar samt registrerade trossamfund vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor och som kan upprätta förenklat årsbokslut. K1 innehåller kraftigt förenklade regler som har en stark koppling till skattereglerna. Följande K1-regler har publicerats:

• BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut

• BFNAR 2010:1 Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut

Vad är K2 reglerna?

K2-regelverket är ett frivilligt regelverk som företag som klassificeras som mindre kan välja att tillämpa i stället för K3. K2 är betydligt mer regelbaserat än K3 och innehåller betydande förenklingar jämfört med K3, bl.a. schablonregler med tydliga gränser, färre valmöjligheter, färre tilläggsupplysningar samt regler som ligger nära skattelagstiftningen. Reglerna är inte flexibla, de ska tillämpas så som de är skrivna.

K2:s formella benämning är:
• BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag

Tidigare K2-regelverk har nu ersatts av BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag. Detta allmänna råd ska tillämpas på årsredovisningar som avser räkenskapsår som påbörjas närmast efter 31 december 2015, såvitt gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar. För övriga företag ska det allmänna rådet tillämpas på årsredovisningar som avser räkenskapsår som påbörjas närmast efter 31 december 2016.

Vad är K3 reglerna?

K3 är huvudregelverket för redovisning i svenska företag och måste tillämpas av företag, oavsett associationsform, som klassificeras som större och som inte tillämpar IFRS. I K3 har BFN samlat den normgivning som ska tillämpas när årsredovisning och koncernredovisning upprättas. K3 är ett principbaserat regelverk som förutsätter att betydande bedömningar ska göras i redovisningen. K3 är komplext och innehåller regler inom många områden. K3:s formella benämning är:

• BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning

Med anledning av ändringar i årsredovisningslagen har även uppdateringar skett av K3-regelverket. I huvudsak innebär detta att upplysningskraven har begränsats för mindre företag. Detta innebär att vi nu fått en ”K3-light” för de mindre företag som frivilligt väljer att tillämpa K3.

Vad är K4 reglerna?

K4 är regler som gäller för koncerner som upprättas enligt IFRS och moderföretag i sådana koncerner. Även andra företag som ingår i en IFRS-koncern får tillämpa K4.

K4 utgörs av

• BFNAR 2012:3 Tillämpning av rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering
• RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner
• RFR 2 Redovisning för juridiska personer

Beskrivning
Använd denna mall vid gåva av fastighet för att enkelt göra i ordning gåvobrevet som måste upprättas för giltigheten av överlåtelsen. Se även bilagan i PDF-format som beskriver riktlinjerna kring ifyllnad av gåvobrevet och förklarar vilken information som ska finnas i respektive ruta. Överlåtande av en fastighet i form av en gåva kan exempelvis ske inom ett äktenskap och då fungerar mallen utmärkt.
Nedan uppgifter är obligatoriska för gåvobrevets giltighet:
Officiell beteckning av fastigheten (registerbeteckningen) t.ex. Gävle Österhamn 1:18).
Tillträdesdag (detta behövs för att gåvotagaren ska kunna söka lagfart).
I de fall gåvan ska delas mellan flera gåvotagare behöver den andel varje gåvotagare tar emot finnas i gåvobrevet i bråkdels form och INTE i procentform (t.ex. 1/5). Detta gäller även om två personer delar på fastigheten med en halva var.
Samtliga givares och gåvotagarens underskrifter
Namnteckning från två vittnen som bevittnat gåvogivarens/gåvogivarnas underskrifter
I de fall en gåvogivare är gift och fastigheten är giftorättsgods eller om fastigheten är givarens enskilda egendom p.g.a. äktenskapsförord men makarnas gemensamma bostad måste den andre maken samtycka till gåvan skriftligen, förslagsvis direkt i gåvobrevet. Fastighetsöverlåtelser måste registreras genom ansökan om lagfart hos Lantmäteriet och till ansökan behöver gåvobrevet i original samt en bestyrkt kopia bifogas. I de fall gåvan sker inom ett äktenskap mellan makar behöver överlåtelsen registreras i Äktenskapsregistret hos Skatteverket, innan lagfart kan beviljas. Gåvobrevet ska då bifogas till Skatteverket i original (utan kopior) och varje make/maka behöver registrera vilket totalt blir två registreringar.

Beskrivning
För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättas skriftligt och denna mall kan användas för att upprätta följande typer av testamente:
Testamente 1: Inbördes testamente mellan makar med särkullbarn
Testamente 2: Inbördes testamente mellan makar med gemensamma barn och särkullbarn
Testamente 3: Inbördes testamente mellan sambor
Testamente 4: Testamente av ensamstående
Testamente 5: Testamente till förmån för bröstarvinge
Testamente 6: Testamente till förmån för en organisation
Testamente 7: Testamente med legat
För att förenkla utformningen av testamentet medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till
Om testamente
Eftersom ett testamente ska tillämpas först när testatorn är avliden är det svårt att bevisa vad dennes vilja var om testamentet inte upprättats skriftligt vilket är anledningen till att detta är ett krav för giltighet av testamente. Detta innebär dessutom att testamentet är den enda riktiga hjälpen i beslut om hur kvarlåtenskapen ska fördelas och därför är det viktigt att man uttrycker sig så tydligt som möjligt så att det inte råder några tvivel på vad det är man menar när förordnandet ska verkställas.
I slutet av testamentet ska testatorns underskrift i bläck med beständig skrift finnas och det är viktigt att testamentet är daterat så att det lätt kan urskiljas som det senaste upprättade testamentet och därför det giltiga (om det skulle finnas flera). Det går även bra att upprätta det senaste testamentet som ett tillägg (det måste framgå att det är ett tillägg) till ett tidigare testamente och i sådana fall gäller fortfarande det äldre testamentet bortsett från de ändringar som har gjorts i och med tillägget (på de punkterna gäller istället det nya testamentet). I de fall testatorns psykiska hälsa var påverkad och varierade över tiden är datumet dessutom viktigt för att i efterhand kunna bedöma stabiliteten i det psykiska tillståndet vid tidpunkten för upprättandet och därmed att testatorn var ”vid sina sinnens fulla bruk och med fullt och sunt förstånd”.
För giltighet av testamentet krävs att:
det är bevittnat av (minst) 2 (två) personer
vittnena inte är bland de närmsta anhöriga till testator
vittnena är behöriga (dvs inte är underåriga eller psykiskt störda)
vittnena inte är jäviga (d.v.s. inte har ett eget intresse för det som står i testamentet samt inte är omnämnda i testamentet)
Viktigt att tänka på är att det endast är originalet (underskrivet och bevittnat) som är rättsligt giltigt och att kopior alltså inte gäller. Det kan därför vara bra att upprätta ett flertal, identiska original som bevittnas och undertecknas samt dateras till samma datum.

Beskrivning
Anvisningar till mallen Framtidsfullmakt
Använd denna mall för att underlätta utformningen och upprättandet av en juridiskt korrekt framtidsfullmakt. Med mallen medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till. Mallen finns i fyra versioner och varje mall har plats för upp till fyra fullmaktshavare i de fall man önskar ge flera personer framtidsfullmakt.
Om framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt är en form av ställföreträdarskap för personer över 18 år (tillsammans med god man och förvaltarskap). Den används för att en annan person ska ha rätt att sköta dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du själv inte längre är förmögen att sköta detta själv p.g.a. sjukdom eller liknande. I förtid kan du alltså utse en person som kan fatta denna typ av beslut för din räkning, i det fall du skulle bli oförmögen till att sköta det själv, och det är detta som kännetecknar en framtidsfullmakt och skiljer den från en vanlig fullmakt då denna alltså träder i kraft vid en obestämd tidpunkt i framtiden.
Framtidsfullmaktens giltighet
För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs det att den upprättas skriftligt, att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk och att fullmaktsgivarens underskrift (eller intyg till sin underskrift) bevittnas av två personer samtidigt. Dessa två vittnen måste vara behöriga vilket innebär att de inte får vara underåriga, psykiskt störda eller anhöriga till fullmaktsgivaren.
Fullmaktshavare
I princip vilken person eller vilka personer som helst kan utses till fullmaktshavare i en framtidsfullmakt. Man har även valet att utse flera fullmaktshavare att sköta olika angelägenheter exempelvis ekonomiska eller personliga.
Framtidsfullmaktens giltighetstid
Framtidsfullmakten träder i kraft när fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att sköta sina angelägenheter eller fatta beslut själv. Fullmaktsgivaren kan dock villkora ikraftträdandet med en prövning i tingsrätt av dennes hälsotillstånd och även fullmaktshavaren kan begära att få frågan prövad av domstol. Fullmaktsgivaren har rätt att återkalla fullmakten och den upphör gälla automatiskt om denne får en förvaltare eller god man.
Kontroll av fullmakthavarens verksamhet
I och med framtidsfullmakten har fullmaktshavaren en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till fullmaktsgivaren och fullmaktsgivaren kan i förväg (i framtidsfullmakten) utse en person som ska granska fullmakthavarens verksamhet och som har rätt att erbjuda att uppdraget redovisas. I de fall ingen person har utsetts i framtidsfullmakten som rätthavande av granskning går denna rätt till make, sambo eller närmaste släkting till fullmaktsgivaren. En sådan rätt har även överförmyndaren som även kan besluta om helt eller delvist upphörande av framtidsfullmakten om denna missbrukats av fullmaktshavaren.