Vad är Inkomstdeklaration?

Samtliga fysiska och juridiska personer i Sverige är skyldiga att en gång per år lämna in en inkomstdeklaration till Skatteverket. Detta sker för att Skatteverket ska kunna fastställa vilken den slutliga skatten blir på inkomster så som lön, pension, kapital och från näringsverksamhet. Vid deklarationen, som öppnar under vårterminen, deklareras inkomster från det föregående året och ett sista datum för inlämning av deklarationen är alltid satt.

Innehållsförteckning

Vad innebär inkomstdeklaration?

Inkomstdeklarationen är egentligen ett dokument där en fysisk eller juridisk persons inkomstuppgifter från det föregående året är samlade. Inkomster innebär alla inkomster i form av lön, kapital, pension eller från en näringsverksamhet. I lagstiftningen för skatter används inte uttrycket inkomstdeklaration, istället används det något äldre uttrycket självdeklaration. Orden är alltså synonymer och inte två olika deklarationer.

Deklarationen behöver göras för att Skatteverket ska kunna avgöra vad ens slutliga skatt blir och om man alltså behöver betala tillbaka eller få tillbaka pengar, baserat på den preliminärskatt som dragits.

Varje år mottar alla skatteskyldiga fysiska och juridiska personer inkomstdeklarationen innehållande inkomstuppgifterna. Det är sedan ens eget ansvar att kolla igenom den så att uppgifterna stämmer och i så fall behöver man endast godkänna och skicka in deklarationen. Om man däremot önskar korrigera något ändrar man detta innan man skickar in. Har man lämnat så kallade särskilda uppgifter kan eventuell skatteåterbäring dröja något i jämförelse med en deklaration utan ändringar.

Vad är Inkomstdeklaration? | Din Bokföring

Hur sker inkomstdeklarationen?

Deklarationen mottas under våren och på öppningsdatumet för inkomstdeklarationen är det möjligt att deklarera. Detta sker med fördel digitalt genom e-tjänster på Skatteverkets hemsida efter inloggning med Bank-ID men kan även ske analogt på papper och skickas in via post.

Under året skickar både banker och arbetsgivare in uppgifter om fysiska och juridiska personers inkomster och kapital. Företaget eller personen mottar sedan det som kallas för deklarationen, men som egentligen är ett förslag till deklaration. Mottagaren kontrollerar sedan uppgifterna och om allting stämmer kan deklarationen bara godkännas och skickas in. Om eventuella ändringar önskas göra görs detta på blanketterna, digitalt eller på papper, och skickas sedan in till Skatteverket.

Hur sker inkomstdeklarationen för företag?

Näringsidkare i Sverige behöver vid inkomstdeklarationen fylla i en speciell bilaga som kallas för NE-bilagan och som bifogas vid inlämning av deklarationen. Uppgifter som behöver lämnas till Skatteverket är bland annat information om verksamheten som bedrivs, resultaträkning, balansräkning, utgifter, inkomster samt avdrag. Precis som för privatpersoner skickas inkomstdeklarationen ut antingen via en digital brevlåda eller på post.

Vad innebär slutlig skatt?

Skatten som dras av från inkomster under årets gång kallas för preliminärskatt. Den baseras delvis på de förutsättningar som gällt, men under året kan den komma att bli för hög, som till exempel vid ett sommarjobb eller vid arbetsförlust, eller för låg, som vid löneförhöjning. I de fall den preliminära skatten har varit för hög betalas pengar tillbaka från Skatteverket, vilket kallas för skatteåterbäring. Skulle den preliminära skatten som dragits vara för låg behöver skatt istället betalas in till Skatteverket, vilket kallas för kvarskatt. På deklarationen finns den preliminära skatteuträkningen som visar det belopp som Skatteverket räknat ut att man kommer få tillbaka eller behöva betala tillbaka, baserat på de uppgifter som kommit in från arbetsgivare och banker. När deklarationen har skickats in får man så småningom ett besked om slutlig skatt. På detta står det faktiska beloppet man får tillbaka eller blir tvungen att betala tillbaka. Om inga ändringar i deklarationen görs kommer den preliminära skatteuträkningen vara densamma som det slutliga skattebeskedet. Om ändringar däremot görs kan dessa två skilja sig från varandra.

Beskrivning
Använd denna mall vid gåva av fastighet för att enkelt göra i ordning gåvobrevet som måste upprättas för giltigheten av överlåtelsen. Se även bilagan i PDF-format som beskriver riktlinjerna kring ifyllnad av gåvobrevet och förklarar vilken information som ska finnas i respektive ruta. Överlåtande av en fastighet i form av en gåva kan exempelvis ske inom ett äktenskap och då fungerar mallen utmärkt.
Nedan uppgifter är obligatoriska för gåvobrevets giltighet:
Officiell beteckning av fastigheten (registerbeteckningen) t.ex. Gävle Österhamn 1:18).
Tillträdesdag (detta behövs för att gåvotagaren ska kunna söka lagfart).
I de fall gåvan ska delas mellan flera gåvotagare behöver den andel varje gåvotagare tar emot finnas i gåvobrevet i bråkdels form och INTE i procentform (t.ex. 1/5). Detta gäller även om två personer delar på fastigheten med en halva var.
Samtliga givares och gåvotagarens underskrifter
Namnteckning från två vittnen som bevittnat gåvogivarens/gåvogivarnas underskrifter
I de fall en gåvogivare är gift och fastigheten är giftorättsgods eller om fastigheten är givarens enskilda egendom p.g.a. äktenskapsförord men makarnas gemensamma bostad måste den andre maken samtycka till gåvan skriftligen, förslagsvis direkt i gåvobrevet. Fastighetsöverlåtelser måste registreras genom ansökan om lagfart hos Lantmäteriet och till ansökan behöver gåvobrevet i original samt en bestyrkt kopia bifogas. I de fall gåvan sker inom ett äktenskap mellan makar behöver överlåtelsen registreras i Äktenskapsregistret hos Skatteverket, innan lagfart kan beviljas. Gåvobrevet ska då bifogas till Skatteverket i original (utan kopior) och varje make/maka behöver registrera vilket totalt blir två registreringar.

Beskrivning
För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättas skriftligt och denna mall kan användas för att upprätta följande typer av testamente:
Testamente 1: Inbördes testamente mellan makar med särkullbarn
Testamente 2: Inbördes testamente mellan makar med gemensamma barn och särkullbarn
Testamente 3: Inbördes testamente mellan sambor
Testamente 4: Testamente av ensamstående
Testamente 5: Testamente till förmån för bröstarvinge
Testamente 6: Testamente till förmån för en organisation
Testamente 7: Testamente med legat
För att förenkla utformningen av testamentet medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till
Om testamente
Eftersom ett testamente ska tillämpas först när testatorn är avliden är det svårt att bevisa vad dennes vilja var om testamentet inte upprättats skriftligt vilket är anledningen till att detta är ett krav för giltighet av testamente. Detta innebär dessutom att testamentet är den enda riktiga hjälpen i beslut om hur kvarlåtenskapen ska fördelas och därför är det viktigt att man uttrycker sig så tydligt som möjligt så att det inte råder några tvivel på vad det är man menar när förordnandet ska verkställas.
I slutet av testamentet ska testatorns underskrift i bläck med beständig skrift finnas och det är viktigt att testamentet är daterat så att det lätt kan urskiljas som det senaste upprättade testamentet och därför det giltiga (om det skulle finnas flera). Det går även bra att upprätta det senaste testamentet som ett tillägg (det måste framgå att det är ett tillägg) till ett tidigare testamente och i sådana fall gäller fortfarande det äldre testamentet bortsett från de ändringar som har gjorts i och med tillägget (på de punkterna gäller istället det nya testamentet). I de fall testatorns psykiska hälsa var påverkad och varierade över tiden är datumet dessutom viktigt för att i efterhand kunna bedöma stabiliteten i det psykiska tillståndet vid tidpunkten för upprättandet och därmed att testatorn var ”vid sina sinnens fulla bruk och med fullt och sunt förstånd”.
För giltighet av testamentet krävs att:
det är bevittnat av (minst) 2 (två) personer
vittnena inte är bland de närmsta anhöriga till testator
vittnena är behöriga (dvs inte är underåriga eller psykiskt störda)
vittnena inte är jäviga (d.v.s. inte har ett eget intresse för det som står i testamentet samt inte är omnämnda i testamentet)
Viktigt att tänka på är att det endast är originalet (underskrivet och bevittnat) som är rättsligt giltigt och att kopior alltså inte gäller. Det kan därför vara bra att upprätta ett flertal, identiska original som bevittnas och undertecknas samt dateras till samma datum.

Beskrivning
Anvisningar till mallen Framtidsfullmakt
Använd denna mall för att underlätta utformningen och upprättandet av en juridiskt korrekt framtidsfullmakt. Med mallen medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till. Mallen finns i fyra versioner och varje mall har plats för upp till fyra fullmaktshavare i de fall man önskar ge flera personer framtidsfullmakt.
Om framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt är en form av ställföreträdarskap för personer över 18 år (tillsammans med god man och förvaltarskap). Den används för att en annan person ska ha rätt att sköta dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du själv inte längre är förmögen att sköta detta själv p.g.a. sjukdom eller liknande. I förtid kan du alltså utse en person som kan fatta denna typ av beslut för din räkning, i det fall du skulle bli oförmögen till att sköta det själv, och det är detta som kännetecknar en framtidsfullmakt och skiljer den från en vanlig fullmakt då denna alltså träder i kraft vid en obestämd tidpunkt i framtiden.
Framtidsfullmaktens giltighet
För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs det att den upprättas skriftligt, att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk och att fullmaktsgivarens underskrift (eller intyg till sin underskrift) bevittnas av två personer samtidigt. Dessa två vittnen måste vara behöriga vilket innebär att de inte får vara underåriga, psykiskt störda eller anhöriga till fullmaktsgivaren.
Fullmaktshavare
I princip vilken person eller vilka personer som helst kan utses till fullmaktshavare i en framtidsfullmakt. Man har även valet att utse flera fullmaktshavare att sköta olika angelägenheter exempelvis ekonomiska eller personliga.
Framtidsfullmaktens giltighetstid
Framtidsfullmakten träder i kraft när fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att sköta sina angelägenheter eller fatta beslut själv. Fullmaktsgivaren kan dock villkora ikraftträdandet med en prövning i tingsrätt av dennes hälsotillstånd och även fullmaktshavaren kan begära att få frågan prövad av domstol. Fullmaktsgivaren har rätt att återkalla fullmakten och den upphör gälla automatiskt om denne får en förvaltare eller god man.
Kontroll av fullmakthavarens verksamhet
I och med framtidsfullmakten har fullmaktshavaren en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till fullmaktsgivaren och fullmaktsgivaren kan i förväg (i framtidsfullmakten) utse en person som ska granska fullmakthavarens verksamhet och som har rätt att erbjuda att uppdraget redovisas. I de fall ingen person har utsetts i framtidsfullmakten som rätthavande av granskning går denna rätt till make, sambo eller närmaste släkting till fullmaktsgivaren. En sådan rätt har även överförmyndaren som även kan besluta om helt eller delvist upphörande av framtidsfullmakten om denna missbrukats av fullmaktshavaren.