Hur bokför man försäljning av tjänst och tjänsteförsäljning?

Genom att göra avsättningar till en pensionsstiftelse, som förvaltar och senare delar ut kapital till de anställda, kan ett företag finansiera en pensionsplan för sina anställda.

I Sverige har anställda och delägare som betalar skatt rätt till allmän pension som är baserad på den pensionsgrundade inkomsten (PGI) under hela arbetslivet. Personer som bott i Sverige minst 3 år och har en liten pensionsgrundad inkomst har rätt till garantipension vid 65 års ålder. 

Om man bortser från att medel avsatta i premiepensionssystemet kan växa till oändliga belopp så finns det ett tak på hur mycket allmän pension en person kan få. Avsättningar till allmän pension görs med 18,5% av den pensionsgrundade inkomsten. Max 7,5 inkomstbasbelopp per inkomstår. 

Företag som enligt avtal ger sina anställda pension utöver den allmänna pensionen gör avsättningar till tjänstepension i enlighet med en pensionsplan.

Innehållsförteckning

En pensionsplan kan antingen vara:

  • Avgiftsbestämd
  • Förmånsbestämd

En avgiftsbestämd pensionsplan:

  • Finansieras av de avgifter som sätts av till pensionsplanen

Slutlig pension beror på:

  • De avsättningar som görs
  • Avkastning på avsättningar
  • Pensionförvaltarens kostnader
  • Avkastningsskatten

En förmånsbestämd pensionsplan:

  • Slutliga pensionen bestäms av en formel med villkor

Finansieras genom:

  • Avsättningar till pensionsplanen beräknade på det försäkringstekniska nuvärdet av framtida utbetalningar

Avsättningar till pensionsstiftelse görs för att finansiera en pensionsplan som är avgiftsbestämd eller förmånsbestämd.

  • Avsättningar till en avgiftsbestämd pensionsplan bestäms av antalet personer som ingår i pensionsplanen och storleken på de belopp som avsätts varje period. 
  • Avsättningar till en förmånsbestämd pensionsplan bestäms av beräknat försäkringstekniskt nuvärde för framtida utbetalningar. 

Eftersom pensionsstiftelsen förvaltar kapitalet behöver inte företaget som gör avsättningar till pensionsstiftelsen redovisa och betala avkastningsskatt.

Företaget behöver dock betala särskild löneskatt (24,26%) på pensionskostnaderna då det inte betalas sociala avgifter när pensionen delas ut. 

Pensionskostnader för de anställda är skattemässigt avdragsgilla med maximalt 10 prisbasbelopp, annars 35% av inkomsten under inkomståret. 

Den särskilda löneskatten (24,26%) är skattemässigt avdragsgill i inkomstdeklarationen.

I resultaträkningen ska en pensionskostnad redovisas när pensionen blivit intjänad och ekonomiska fördelar sannolikt kommer att flöda ur företaget. 

En kostnad som inte längre är en kostnad justeras bort som negativ kostnad eller intäkt i resultaträkningen. 

Om företaget tillämpar faktureringsprogram för att registrera fakturor från leverantörer är det viktigt att att alla fakturor bokförs och att dessa transaktioner inte har bokförts dubbelt. För att ta reda på att transaktionerna bokförts och inte dubbelt, tas en rapport från faktureringsprogrammet ut och stäms av mot kontot för leverantörsskuld i bokföringen.

Värdering, moms och beskattning

Utgifter för pensioner värderas till det nominella belopp i den redovisningsvaluta som utbetalats eller väntas utbetalas. 

Pensionskostnader värderas till verkligt värde av intjänad pension under redovisningsperioden, baserat på pensionsutgifternas värde.

Försäkringstjänster utgör inte momspliktig försäljning och därför är det 0% moms på avsättningar till pension.

Ett företag som gör avsättningar till pensionsplan måste betala avkastningsskatt på en schablonmässigt beräknad ränta, på inkomstårets ingående avsättning för pensioner. 

Avkastningsskatten betalas av pensionsförvaltaren, vilket innebär att företaget inte behöver betala avkastningsskatt vid avsättningar till pensionsförsäkring eller pensionsstiftelse. 

Ett företag som har pensionskostnader måste betala en särskild löneskatt om 24,26% på inkomstårets pensionskostnader eftersom företaget inte betalar sociala avgifter på pension när den delas ut. I inkomstdeklarationen tas underlaget för särskild löneskatt och avkastningsskatt upp. 

Pensionskostnader är skattemässigt avdragsgilla (35% av inkomsten) under ett inkomstår, eller det föregående inkomståret men med maximalt 10 prisbasbelopp. Den särskilda löneskatten (24,26%) på den skattemässigt avdragsgilla pensionskostnaden och avkastningen är i inkomstdeklarationen skattemässigt avdragsgilla kostnader. 

Bokslut och årsredovisning

Vid bokslut ska de pensionskostnader som hör till aktuell redovisningsperiod uppskattas och beräknas, vilket kan ge anledning till bokföring av de förutbetalda och upplupna kostnaderna. Avsättning för pension utgör upplupen kostnad.

I årsredovisningen ska företaget upplysa om de principer som tillämpats gällande redovisning (vilket gäller klassificering och erkännande) samt värdering av kostnader.

I årsredovisningen ska även räkenskapsårets löner och andra ersättningar respektive sociala kostnader anges särskilt. Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar ska anges för styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare samt övriga anställda.

Företaget ska lämna upplysningar om pensionsplaner i sin årsredovisning.

Exempel 1: Bokföra avsättning till pensionsstiftelse 

Företaget gör varje månad en avsättning till pensionsstiftelse. I februari görs en avsättning på 80 000 SEK. Särskild löneskatt (24,26%) uppgår till 19 408 SEK.

Konto Benämning Debet Kredit
1930 Bankgiro 80 000
7441 Avsättning till pensionsstiftelse 80 000
2514 Särskild löneskatt på pensionskostnader 19 408
7533 Särskild löneskatt för pensionskostnader 19 408

 

Exempel 2: Bokföra gottgörelse från pensionsstiftelse

Företaget har erhållit gottgörelse avseende avsättning till pensionsstiftelsen ovan.

Konto Benämning Debet Kredit
1930 Bankgiro 80 000
7448 Gottgörelse frånl pensionsstiftelse 80 000
2514 Särskild löneskatt på pensionskostnader 19 408
7533 Särskild löneskatt för pensionskostnader 19 408

 

Beskrivning
Använd denna mall vid gåva av fastighet för att enkelt göra i ordning gåvobrevet som måste upprättas för giltigheten av överlåtelsen. Se även bilagan i PDF-format som beskriver riktlinjerna kring ifyllnad av gåvobrevet och förklarar vilken information som ska finnas i respektive ruta. Överlåtande av en fastighet i form av en gåva kan exempelvis ske inom ett äktenskap och då fungerar mallen utmärkt.
Nedan uppgifter är obligatoriska för gåvobrevets giltighet:
Officiell beteckning av fastigheten (registerbeteckningen) t.ex. Gävle Österhamn 1:18).
Tillträdesdag (detta behövs för att gåvotagaren ska kunna söka lagfart).
I de fall gåvan ska delas mellan flera gåvotagare behöver den andel varje gåvotagare tar emot finnas i gåvobrevet i bråkdels form och INTE i procentform (t.ex. 1/5). Detta gäller även om två personer delar på fastigheten med en halva var.
Samtliga givares och gåvotagarens underskrifter
Namnteckning från två vittnen som bevittnat gåvogivarens/gåvogivarnas underskrifter
I de fall en gåvogivare är gift och fastigheten är giftorättsgods eller om fastigheten är givarens enskilda egendom p.g.a. äktenskapsförord men makarnas gemensamma bostad måste den andre maken samtycka till gåvan skriftligen, förslagsvis direkt i gåvobrevet. Fastighetsöverlåtelser måste registreras genom ansökan om lagfart hos Lantmäteriet och till ansökan behöver gåvobrevet i original samt en bestyrkt kopia bifogas. I de fall gåvan sker inom ett äktenskap mellan makar behöver överlåtelsen registreras i Äktenskapsregistret hos Skatteverket, innan lagfart kan beviljas. Gåvobrevet ska då bifogas till Skatteverket i original (utan kopior) och varje make/maka behöver registrera vilket totalt blir två registreringar.

Beskrivning
För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättas skriftligt och denna mall kan användas för att upprätta följande typer av testamente:
Testamente 1: Inbördes testamente mellan makar med särkullbarn
Testamente 2: Inbördes testamente mellan makar med gemensamma barn och särkullbarn
Testamente 3: Inbördes testamente mellan sambor
Testamente 4: Testamente av ensamstående
Testamente 5: Testamente till förmån för bröstarvinge
Testamente 6: Testamente till förmån för en organisation
Testamente 7: Testamente med legat
För att förenkla utformningen av testamentet medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till
Om testamente
Eftersom ett testamente ska tillämpas först när testatorn är avliden är det svårt att bevisa vad dennes vilja var om testamentet inte upprättats skriftligt vilket är anledningen till att detta är ett krav för giltighet av testamente. Detta innebär dessutom att testamentet är den enda riktiga hjälpen i beslut om hur kvarlåtenskapen ska fördelas och därför är det viktigt att man uttrycker sig så tydligt som möjligt så att det inte råder några tvivel på vad det är man menar när förordnandet ska verkställas.
I slutet av testamentet ska testatorns underskrift i bläck med beständig skrift finnas och det är viktigt att testamentet är daterat så att det lätt kan urskiljas som det senaste upprättade testamentet och därför det giltiga (om det skulle finnas flera). Det går även bra att upprätta det senaste testamentet som ett tillägg (det måste framgå att det är ett tillägg) till ett tidigare testamente och i sådana fall gäller fortfarande det äldre testamentet bortsett från de ändringar som har gjorts i och med tillägget (på de punkterna gäller istället det nya testamentet). I de fall testatorns psykiska hälsa var påverkad och varierade över tiden är datumet dessutom viktigt för att i efterhand kunna bedöma stabiliteten i det psykiska tillståndet vid tidpunkten för upprättandet och därmed att testatorn var ”vid sina sinnens fulla bruk och med fullt och sunt förstånd”.
För giltighet av testamentet krävs att:
det är bevittnat av (minst) 2 (två) personer
vittnena inte är bland de närmsta anhöriga till testator
vittnena är behöriga (dvs inte är underåriga eller psykiskt störda)
vittnena inte är jäviga (d.v.s. inte har ett eget intresse för det som står i testamentet samt inte är omnämnda i testamentet)
Viktigt att tänka på är att det endast är originalet (underskrivet och bevittnat) som är rättsligt giltigt och att kopior alltså inte gäller. Det kan därför vara bra att upprätta ett flertal, identiska original som bevittnas och undertecknas samt dateras till samma datum.

Beskrivning
Anvisningar till mallen Framtidsfullmakt
Använd denna mall för att underlätta utformningen och upprättandet av en juridiskt korrekt framtidsfullmakt. Med mallen medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till. Mallen finns i fyra versioner och varje mall har plats för upp till fyra fullmaktshavare i de fall man önskar ge flera personer framtidsfullmakt.
Om framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt är en form av ställföreträdarskap för personer över 18 år (tillsammans med god man och förvaltarskap). Den används för att en annan person ska ha rätt att sköta dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du själv inte längre är förmögen att sköta detta själv p.g.a. sjukdom eller liknande. I förtid kan du alltså utse en person som kan fatta denna typ av beslut för din räkning, i det fall du skulle bli oförmögen till att sköta det själv, och det är detta som kännetecknar en framtidsfullmakt och skiljer den från en vanlig fullmakt då denna alltså träder i kraft vid en obestämd tidpunkt i framtiden.
Framtidsfullmaktens giltighet
För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs det att den upprättas skriftligt, att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk och att fullmaktsgivarens underskrift (eller intyg till sin underskrift) bevittnas av två personer samtidigt. Dessa två vittnen måste vara behöriga vilket innebär att de inte får vara underåriga, psykiskt störda eller anhöriga till fullmaktsgivaren.
Fullmaktshavare
I princip vilken person eller vilka personer som helst kan utses till fullmaktshavare i en framtidsfullmakt. Man har även valet att utse flera fullmaktshavare att sköta olika angelägenheter exempelvis ekonomiska eller personliga.
Framtidsfullmaktens giltighetstid
Framtidsfullmakten träder i kraft när fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att sköta sina angelägenheter eller fatta beslut själv. Fullmaktsgivaren kan dock villkora ikraftträdandet med en prövning i tingsrätt av dennes hälsotillstånd och även fullmaktshavaren kan begära att få frågan prövad av domstol. Fullmaktsgivaren har rätt att återkalla fullmakten och den upphör gälla automatiskt om denne får en förvaltare eller god man.
Kontroll av fullmakthavarens verksamhet
I och med framtidsfullmakten har fullmaktshavaren en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till fullmaktsgivaren och fullmaktsgivaren kan i förväg (i framtidsfullmakten) utse en person som ska granska fullmakthavarens verksamhet och som har rätt att erbjuda att uppdraget redovisas. I de fall ingen person har utsetts i framtidsfullmakten som rätthavande av granskning går denna rätt till make, sambo eller närmaste släkting till fullmaktsgivaren. En sådan rätt har även överförmyndaren som även kan besluta om helt eller delvist upphörande av framtidsfullmakten om denna missbrukats av fullmaktshavaren.