Innehållsförteckning
I ett aktiebolag är det egna kapitalet en andel av tillgångarna i aktiebolaget som indirekt ägs av aktieägarna. Det egna kapitalet i ett aktiebolag är ett samlat bokföringsmässigt värde för samtliga aktieägares aktier i ett aktiebolag.
Man kan säga att det egna kapitalet i ett aktiebolag är värdet av nettotillgångarna i bolaget. Det beräknas som värdet av alla tillgångar minus värdet av avsättningarna och skulderna i bolaget. Aktiebolaget bildas när stiftarna för aktiebolaget har tecknat alla aktier i bolaget och undertecknat stiftelseurkunden. Aktiebolaget ägs av aktieägarna och varje ägare har en andel som de äger motsvarande antalet innehavda aktier i förhållande till det totala antalet aktier i bolaget. En aktie motsvarar en ägarandel i bolaget och ger innehavaren rätt att rösta på bolagsstämmor samt rätt till del i aktiebolagets egna kapital. Aktiebolaget kan antingen vara privat eller publikt men om aktierna i bolaget ska kunna handlas på en allmän marknadsplats så måste bolaget vara publikt. Är aktiebolaget privat måste det finnas ett aktiekapital på minst 25 000 SEK och gäller det ett publikt aktiebolag så är det minst 500 000 SEK som gäller. Vid bildning av ett aktiebolag tillför aktiekapitalet den likvid som erläggs av de aktieägare som tecknar aktier i aktiebolaget. Därefter kan aktiekapitalet ökas genom nyemission, fondemission eller genom uppskrivning av värdet på anläggningstillgångar. Aktiekapitalets totala värde dividerat med det totala antalet aktier i ett aktiebolag utgör aktiernas kvotvärde.
Det egna kapitalet i ett aktiebolag bokförs på konton med nummer från 2080 till 2099 i enlighet med baskontoplanen. Dessa olika poster specificerar de insatser som gjorts av aktieägarna, det samlade resultatet och årets resultat med mera. Det egna kapitalet ökar i kredit då det egna kapitalet befinner sig på kreditsidan i balansräkningen.
2080 Bundet eget kapital
2081 Aktiekapital
2082 Ej registrerat aktiekapital
2085 Uppskrivningsfond
2086 Reservfond
2090 Fritt eget kapital
2091 Balanserad vinst eller förlust
2092 Mottagna/ lämnade koncernbidrag
2093 Erhållna aktieägartillskott
2094 Egna aktier
2095 Fusionsresultat
2096 Fond för verkligt värde
2097 Överkursfond
2098 Vinst eller förlust från föregående år
2099 Årets resultat
Det egna kapitalet i ett aktiebolag delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital där det bundna egna kapitalet inte kan delas ut till aktieägaren i en aktieutdelning.
Transaktioner som sker direkt mot eget kapital bokförs när transaktionerna har skett och årets resultat bokförs normalt i samband med bokslutet när resultatet har beräknats.
För att på ett mer detaljerat sätt jämfört med redovisningen i bokföringen registrera transaktioner i eget kapital kan en redovisningsenhet använda ett sidoordnat register till bokföringen.
Det monetära värdet för eget kapital beräknas som tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet i en redovisningsenhet påverkas av de värdeförändringar som sker när det gäller tillgångar, avsättningar och skulder. Det förekommer inga värdeprinciper eller värderingsregler för eget kapital då det egna kapitalet utgör ett restvärde som beror på de tillgångar, avsättningar och skulder som finns i redovisningsenheten samt deras värdering.
Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska enligt årsredovisningslagen (1995:1554) lämna upplysningar om förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning.
Ett privat aktiebolag har bildats och ett aktiekapital om 100 000 SEK har satts in på bolagets bankkonto.
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
1941 | Bankkonto affärsbanken | 100 000 | |
2081 | Aktiekapital | 100 000 |
Ett privat aktiebolag har bildats och stiftarna har tecknat aktier i bolaget genom att sätta in maskiner till ett värde om 100 000 SEK i aktiebolaget.
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
1211 | Maskiner | 100 000 | |
2081 | Aktiekapital | 100 000 |
Årsstämman i ett aktiebolag har enligt ett bolagsstämmoprotokoll beslutat att dela ut 100 000 SEK och att balansera resterande vinstmedel i ny räkning. Utdelningen betalas ut till aktieägarnas bankkonto.
Konto | Benämning | Debet | Kredit |
2098 | Vinst eller förlust från föregående år | 300 000 | |
1941 | Bankkonto affärsbanken | 100 000 | |
2091 | Balanserad vinst eller förlust | 200 000 |
Beskrivning
Använd denna mall vid gåva av fastighet för att enkelt göra i ordning gåvobrevet som måste upprättas för giltigheten av överlåtelsen. Se även bilagan i PDF-format som beskriver riktlinjerna kring ifyllnad av gåvobrevet och förklarar vilken information som ska finnas i respektive ruta. Överlåtande av en fastighet i form av en gåva kan exempelvis ske inom ett äktenskap och då fungerar mallen utmärkt.
Nedan uppgifter är obligatoriska för gåvobrevets giltighet:
Officiell beteckning av fastigheten (registerbeteckningen) t.ex. Gävle Österhamn 1:18).
Tillträdesdag (detta behövs för att gåvotagaren ska kunna söka lagfart).
I de fall gåvan ska delas mellan flera gåvotagare behöver den andel varje gåvotagare tar emot finnas i gåvobrevet i bråkdels form och INTE i procentform (t.ex. 1/5). Detta gäller även om två personer delar på fastigheten med en halva var.
Samtliga givares och gåvotagarens underskrifter
Namnteckning från två vittnen som bevittnat gåvogivarens/gåvogivarnas underskrifter
I de fall en gåvogivare är gift och fastigheten är giftorättsgods eller om fastigheten är givarens enskilda egendom p.g.a. äktenskapsförord men makarnas gemensamma bostad måste den andre maken samtycka till gåvan skriftligen, förslagsvis direkt i gåvobrevet. Fastighetsöverlåtelser måste registreras genom ansökan om lagfart hos Lantmäteriet och till ansökan behöver gåvobrevet i original samt en bestyrkt kopia bifogas. I de fall gåvan sker inom ett äktenskap mellan makar behöver överlåtelsen registreras i Äktenskapsregistret hos Skatteverket, innan lagfart kan beviljas. Gåvobrevet ska då bifogas till Skatteverket i original (utan kopior) och varje make/maka behöver registrera vilket totalt blir två registreringar.
Beskrivning
För att ett testamente ska vara giltigt måste det upprättas skriftligt och denna mall kan användas för att upprätta följande typer av testamente:
Testamente 1: Inbördes testamente mellan makar med särkullbarn
Testamente 2: Inbördes testamente mellan makar med gemensamma barn och särkullbarn
Testamente 3: Inbördes testamente mellan sambor
Testamente 4: Testamente av ensamstående
Testamente 5: Testamente till förmån för bröstarvinge
Testamente 6: Testamente till förmån för en organisation
Testamente 7: Testamente med legat
För att förenkla utformningen av testamentet medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till
Om testamente
Eftersom ett testamente ska tillämpas först när testatorn är avliden är det svårt att bevisa vad dennes vilja var om testamentet inte upprättats skriftligt vilket är anledningen till att detta är ett krav för giltighet av testamente. Detta innebär dessutom att testamentet är den enda riktiga hjälpen i beslut om hur kvarlåtenskapen ska fördelas och därför är det viktigt att man uttrycker sig så tydligt som möjligt så att det inte råder några tvivel på vad det är man menar när förordnandet ska verkställas.
I slutet av testamentet ska testatorns underskrift i bläck med beständig skrift finnas och det är viktigt att testamentet är daterat så att det lätt kan urskiljas som det senaste upprättade testamentet och därför det giltiga (om det skulle finnas flera). Det går även bra att upprätta det senaste testamentet som ett tillägg (det måste framgå att det är ett tillägg) till ett tidigare testamente och i sådana fall gäller fortfarande det äldre testamentet bortsett från de ändringar som har gjorts i och med tillägget (på de punkterna gäller istället det nya testamentet). I de fall testatorns psykiska hälsa var påverkad och varierade över tiden är datumet dessutom viktigt för att i efterhand kunna bedöma stabiliteten i det psykiska tillståndet vid tidpunkten för upprättandet och därmed att testatorn var ”vid sina sinnens fulla bruk och med fullt och sunt förstånd”.
För giltighet av testamentet krävs att:
det är bevittnat av (minst) 2 (två) personer
vittnena inte är bland de närmsta anhöriga till testator
vittnena är behöriga (dvs inte är underåriga eller psykiskt störda)
vittnena inte är jäviga (d.v.s. inte har ett eget intresse för det som står i testamentet samt inte är omnämnda i testamentet)
Viktigt att tänka på är att det endast är originalet (underskrivet och bevittnat) som är rättsligt giltigt och att kopior alltså inte gäller. Det kan därför vara bra att upprätta ett flertal, identiska original som bevittnas och undertecknas samt dateras till samma datum.
Beskrivning
Anvisningar till mallen Framtidsfullmakt
Använd denna mall för att underlätta utformningen och upprättandet av en juridiskt korrekt framtidsfullmakt. Med mallen medföljer en PDF-fil som förklarar vilka uppgifter som måste framgå och vilka regler som finns att förhålla sig till. Mallen finns i fyra versioner och varje mall har plats för upp till fyra fullmaktshavare i de fall man önskar ge flera personer framtidsfullmakt.
Om framtidsfullmakt
Framtidsfullmakt är en form av ställföreträdarskap för personer över 18 år (tillsammans med god man och förvaltarskap). Den används för att en annan person ska ha rätt att sköta dina ekonomiska och personliga angelägenheter om du själv inte längre är förmögen att sköta detta själv p.g.a. sjukdom eller liknande. I förtid kan du alltså utse en person som kan fatta denna typ av beslut för din räkning, i det fall du skulle bli oförmögen till att sköta det själv, och det är detta som kännetecknar en framtidsfullmakt och skiljer den från en vanlig fullmakt då denna alltså träder i kraft vid en obestämd tidpunkt i framtiden.
Framtidsfullmaktens giltighet
För att en framtidsfullmakt ska vara giltig krävs det att den upprättas skriftligt, att fullmaktsgivaren är vid sina sinnens fulla bruk och att fullmaktsgivarens underskrift (eller intyg till sin underskrift) bevittnas av två personer samtidigt. Dessa två vittnen måste vara behöriga vilket innebär att de inte får vara underåriga, psykiskt störda eller anhöriga till fullmaktsgivaren.
Fullmaktshavare
I princip vilken person eller vilka personer som helst kan utses till fullmaktshavare i en framtidsfullmakt. Man har även valet att utse flera fullmaktshavare att sköta olika angelägenheter exempelvis ekonomiska eller personliga.
Framtidsfullmaktens giltighetstid
Framtidsfullmakten träder i kraft när fullmaktshavaren bedömer att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att sköta sina angelägenheter eller fatta beslut själv. Fullmaktsgivaren kan dock villkora ikraftträdandet med en prövning i tingsrätt av dennes hälsotillstånd och även fullmaktshavaren kan begära att få frågan prövad av domstol. Fullmaktsgivaren har rätt att återkalla fullmakten och den upphör gälla automatiskt om denne får en förvaltare eller god man.
Kontroll av fullmakthavarens verksamhet
I och med framtidsfullmakten har fullmaktshavaren en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till fullmaktsgivaren och fullmaktsgivaren kan i förväg (i framtidsfullmakten) utse en person som ska granska fullmakthavarens verksamhet och som har rätt att erbjuda att uppdraget redovisas. I de fall ingen person har utsetts i framtidsfullmakten som rätthavande av granskning går denna rätt till make, sambo eller närmaste släkting till fullmaktsgivaren. En sådan rätt har även överförmyndaren som även kan besluta om helt eller delvist upphörande av framtidsfullmakten om denna missbrukats av fullmaktshavaren.