Vad gäller vid Avtal?
Ett avtal kan beskrivas som en överenskommelse mellan två eller flera parter som vanligen upprättas genom ett skriftligt kontrakt men som också är juridiskt bindande vid endast muntligt avtal. För avtalets giltighet krävs att parterna har rättshandlingsförmåga, det vill säga att personerna som ingår i avtalet antingen är myndiga eller är juridiska personer så som en organisation, ett företag, en stiftelse eller förening med ett organisationsnummer.
Innehållsförteckning
Vilka olika avtalstyper finns?
Ett avtal kan som tidigare nämnt vara upprättat skriftligen eller muntligen. När det gäller det faktiska innehållet i ett avtal skiljer sig ett ömsesidigt förpliktigande från ett ensidigt förpliktigande genom att det förstnämnda innebär bindande förpliktelser d.v.s. skyldigheter för båda parter, medan det sistnämnda endast förbinder en av parterna till några skyldigheter.
Ett konsensualavtal kallar man ett avtal som bygger på båda parternas viljor och som anses giltigt utan formkrav d.v.s. särskilda krav som ska vara uppfyllda för att avtalet ska vara giltigt. För ett formavtals, som används vid bland annat fastighetsaffärer och bodelning, giltighet krävs däremot ett särskilt sammanhang och att de tidigare satta formkraven är uppfyllda, för att avtalet ska anses som giltigt.
Vad är ett avtalsbrott?
När en eller flera parter bryter mot överenskommelsen och/eller dess villkor kallas det för avtalsbrott. Motparten kan vid ett avtalsbrott ha rätt till att häva avtalet, rätt till ersättning (om detta står skrivet i avtalet) eller vidta andra rättsliga åtgärder. Ett avtalsbrott kan leda till böter men också tyngre rättsliga påföljder så som fängelsestraff.
Vad är avtalslagen?
1915 års avtalslag står i Sverige till grund för hur ett avtal ska se ut för att vara juridiskt giltigt och bindande samt vad som händer om någon av parterna skulle göra sig skyldiga till ett avtalsbrott. Avtalsrätt är, delvis p.g.a. att det finns flera olika typer av avtal, ett väldigt brett och emellanåt invecklat område som många jurister specialiserar sig på i och med att det deras tjänster är så pass efterfrågade, inte minst inom affärsrätt där ett avtalsbrott kan leda till stora ekonomiska konsekvenser för ett eller flera inblandade företag när det exempelvis rör sig om en betalning som inte blir av.
Vem bör upprätta ett avtal?
Som ovan nämnt är avtal och avtalsrätt en stor del av affärsvärlden och inte minst för storföretag, men även privatpersoner kan dra stor nytta av att upprätta giltiga avtal i många situationer. Exempelvis bör en fastighetsöverlåtelse regleras av ett avtal men även andra överlåtelser gällande egendom, som testamenten, borde följa riktlinjerna i avtalslagen för att på till största möjliga mån undvika tvister och konflikter mellan de kvarlevande.
Hur formulerar man ett avtal?
För många situationer kring vilka ett avtal bör upprättas finns så kallade ramavtal som är specifika för syftet och kan användas utan att göra ändringar i det. I andra fall kan exempelvis en del institutioner samt Konsumentverket förse en med ett exempelavtal till det som behöver skrivas för att underlätta formuleringen, t.ex. ett låneavtal eller ett hyresavtal.
Obligatoriska punkter som alltid ska finnas i ett avtal är exempelvis vilka som ingår avtal, vilken överenskommelsen är samt vad som gäller vid avtalsbrott.
Viktigt att tänka på vid utformningen av ett avtal är att alla ingående parter ska förstå helt och hållet vad som står skrivet och vad det innebär samt att den informationen som står med är sanningsenlig. Vid vissa avtalsteckningar finns en juridisk rådgivare eller jurist på plats för att understödja parterna i den juridiska tolkningen.
Slutligen kan det vara bra att tänka på att även om ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt avtal, är det svårare att bevisa att det muntliga avtalet har ägt rum, vad det har avsett och vilka villkor som ingick. När möjlighet finns är upprättning av ett skriftligt avtal därför att föredra.